Redo för MåBraMånad!

Som sagt: Nu kör vi!

STORT!

Nu ikväll när jag kom hem stod ett glas vid Ludvigs säng. Ett glas med en tappad tand i. Hans allra första, så himla roligt. Och kan ni tänka er? Tandfen har varit här! 

Viktigt meddelande till Emma

Idag är det Ernst.

Slut på meddelandet.

Uppdatering: Själv somnade jag så snart jag kommit hem och satt mig i soffan för att titta på programmet. Trist så klart, men väldigt välbehövligt.

Så kolossalt korkat

* att köpa hem vackra liljor trots att jag vet att jag inte tål doften och nu knappt kan andas här hemma.

Ännu mer korkat att jag vägrar slänga dem, just för att de är så vackra och för att jag ju faktiskt har betalat för dem och inte vill kasta pengarna i sjön. 

* att jag gång på gång kommer på mig själv med att vispa grädde eller röra ihop en deg för hand, trots att jag ju har min fantastiskt fina Kitchen Aid stående precis bredvid. 

Korkat, sa Bull. 

Så mycket känslor och tankar

...som snurrar just nu.

Stoltheten och euforin följd av enorm tröttma och tomhet efter föreställningen i tisdags. Ni vet när man kämpat så in i Norden med något som går så bra det bara kan göra och sedan plötsligt är över.

Glädjen i att få uppskattning för jobb man lagt ner och lyckan i att få arbeta med de allra bästa.

Stressen över att aldrig, hur mycket jag än jobbar, hinna klart. Jobbhögarna som växer. Kraven.

Oron och pirret kring nyanställningar som ska göras och där jag är något av ett nav i hjulet. Alla pusselbitar som ska falla på plats och som måste göra det snart. Riktigt snart.

Sorgen kring de som slutar, rädslan kring alla förändringar och känslan av att mycket rämnar.

Förväntningarna inför onsdagens skolbesök för blivande sexåringar och allt det väckte. Otroligt pirrigt, spännande och stort för oss alla tre. Dessutom lätt ångestladdat att återse gamla högstadieskolan.

Den trygga känslan som sedan infann sig i magen under föräldrainfon samt lyckan i att se pojkarna ha roligt och leka lugnt bland sina nya kamrater och fröknar.

Ilskan, sorgen och maktlösheten i att tampas med allt trots, alla konflikter och allt tjafs här hemma. Små barn, stora barn och trött mamma.

Frustrationen i allt jag vill fixa med i huset och trädgården och inte har hunnit eller orkat med på hela veckan. Så många projekt som bara står stilla just nu.

Glädjen och själbehövligheten i att, efter en tuff vecka, få en helg fullspäckad av trevligheter och mys. Först ut jättetrevlig vinprovning och middag med familj...

...och sedan en heldag med kollegorna. De där bästa, ni vet. Tur(Lur)ridning i skogen följd av god fika och sedan bastu och middag hemma hos en av tjejerna. Så himla härlig dag!

Lugnet som slutligen, om än tillfälligt, infinner sig då man får en heldag hemma med familjen som avslutning på veckan. Först ut helgfrulle med det fantastiskt goda brödet. Sedan trädgård och skoljobb.

Önskar er en härlig söndag!

Lycklig

Hemma efter en galet hektisk men helt fantastisk dag. Lektioner, genrep, simskola, arbetslagsmöte, förberedelser, vernissage och så slutligen den stora rymdföreställningen. Allt slit, all träning, alla tankar och så blev det bara bättre än bäst. Magiskt.

Helt uppfylld och med tårarna rinnandes var det sedan bara att kuta direkt till rekryteringsmöte och så avsluta dagen med boxpass efter det. Kom hem nu på kvällen och har försökt att bara ta in allt från dagen. 

Nu sova. Imorgon skola. Ludvig och Viktors skola. STORT.

Skitmorgon blev bra dag blev toppenkväll

Inledde dagen och veckan med en morgon som lätt kvalar in på topp tio över de värsta någonsin. Mina lämningsmorgnar är ju över lag något som jag våndas mycket ikring - det finns helt enkelt inte utrymme för tjafs, bråk och förseningar. 

Tio minuter innan vi skulle gå hittade jag en lususling I MITT EGET HÅR. Bara att ringa till kollegorna och be dem hålla ställningarna så jag skulle hinna lusbehandla innan jobbet. Eftersom utklädning väntade och min plan egentligen var att byta om på plats på skolan var jag nu tvungen att tänka om. På med kläderna under och sedan lång kjol över alltsammans. Vågade inte sminka mig helt färdigt innan dagislämning, men förberedde så mycket jag bara kunde medan medlet verkade. Efter ursköljning och kamning skulle vi så åka, men då var bilnycklarna plötsligt helt borta. Paniiiik! Letade hysteriskt och hann t.o.m ringa mamma som back up, men som tur var hittade jag dem efter en stund. 

Sen som attan till dagis och skola, sminkning i bilen på parkeringen, snabbt ombyte och så in i klassen. Pust.

Så här långt kändes looken lite lätt suspekt.. 

Men nu så!

Allt löste sig efter att jag fått komma på plats och landa. Genomgången, även inför face time, gick kanon och barnen skrev sedan otroligt fina faktatexter om Zlatan. Så kul!

Efter bra skoldag bar det av hem och ladda om för nästa happening - födelsedagsfest för lilla mormor. Dukningen fick gå i vårens tecken och till middag serverade vi den goda sweet chili-laxen, ni vet, tillsammans med en matvetesallad. Dessert fick bli favorit i repris sedan förra veckan - mangopannacotta. 

Avslutningsvis, något jag hunnit glömma totalt och som fick bli en glad överraskning: Ernst. Nu fixa det sista och sedan sova. Imorgon smäller det!

God natt.

Redo för ny arbetsvecka!

Önskar er en fin dag! 

Veckan

Bäst denna vecka:

* Måndagsfika för kollegorna med mangopannacotta. Mums! Recept kommer. Dessutom passade Emma på att hälsa på med lilla Vide, så jag fick bebisgosa under fikat. Lycka!

* Uppskattad utklädning i samband med arbete kring Yin och Yang. Jag var Yang och min nya fritidspartner, som också heter Emma, var Yin. Och nej, jag är inte gravid.

* Lyckad distansundervisning via mail och face time med elev tillfälligt bosatt i Hong Kong. Otroligt pirrigt, nervöst, stressigt och ångestladdat (vilket på ett sätt gör att det även kvalar in på sämstlistan) och det finns mycket att utveckla både gällande teknik och upplägg, men det har ändå gått över all förväntan så här långt. Jag vågade kasta mig ut och tror ta mig fanken att jag kommer landa på fötter.

* Allt arbete kring vår stundande rymdföreställning. Det upptar mina tankar i stort sett dygnet runt just nu, men det kommer bli så bra! 

* Pyssel i klassrummet med servetter och tapetklister. Givetvis var jag ju då tvungen att dra i gång Jumpers gamla klassiker "Tapetklister" i högtalarna under tiden. Så himla härlig lektion!

* Lugn och mysig hemmakväll med mina prinsar. Gemensam matlagning, trevlig middag och härligt prat.

* Efterlängtad comeback av en av tjejerna i träningsgänget som haft uppehåll ett tag. Så härligt. Heja!

* En kram och fina ord nästan från ingenstans från en förälder i klassen. Tänk vad mycket det gör!

* Inbjudan till skolbesök för blivande sexåringar. Stort.

* Tjejklassikeranmälan. Stort även det. Stort, galet och så roligt!

* Födelsedagsmiddag hemma hos svärmor med hela stora la familia. Gott och trevligt som alltid.

Sämst denna vecka:

* Orimligt mycket stress och på tok för lite sömn.

* Jobbigt jobbmail som till stor del bidrog till det där med sömnen.

* Pratiga och stimmiga elever, mycket på grund av allt det annorlunda just nu med både datoruppkopplingar och showförberedelser.

* Oro och osäkerhet kring mycket på jobbet. Känslan är lite att hoppa på isflak, som hela tiden spricker upp, och inte veta vad som händer härnäst och hur jag ska ta mig iland.

* Bråkiga små barn som svär, trotsar och hittar på rackartyg.

* Stora barn som nästan aldrig är hemma och som när de är det mest bara sover och/eller lyssnar på hög musik. Plus att en av dem, nämner inga namn, envisas med att sno mitt smink och mina kläder. Morr!

* Hemmaprojekt som strandas pga tids- och orkbrist. Så frustrerande! Idag har vi dock satt fart och hunnit en hel del både i trädgård och inne. Skönt!

* Löss. Nu ikväll, det sista som hände under veckan. Blä. Viktor klagade över att det kliade i håret igår hos farmor, men då tänkte vi mest att han var varm och svettig. Idag kammade vi och, nej. Kliet berodde inte på svett. Nu är båda killarna kammade och behandlade och vi andra verkar, peppar peppar, ha klarat oss. Så läget okej, trots allt.

Nu dags för ny vecka. Om förra var fullspäckad så var den inget mot nästa. Nu håller vi hatten, tutar och kör. Ha de!