Skulle ha skrivit en rad rad eller sju i rätt många dagar nu. Om allt, eller i alla fall lite av allt, som snurrar i mitt arma huvud för tillfället.
Så många tankar och funderingar, som alltid. Så lite tid och ork, som alltid. Hittade dock ett gammalt inlägg, när jag härom kvällen surfade runt i min egen egobubbla, och kunde konstatera att det kanske inte är så mycket nytt under solen ändå. Vet inte om det är bra eller dåligt, men det visade sig att grubblerierna i mångt och mycket var de samma för två år sedan som nu. Så varför uppfinna hjulet igen liksom?
Minus det där med biffarna. Det har jag provat, och det blev inte så bra. Kanske värt att testa igen? Göra om, göra bättre. Och adventskalendrarna.
De blev ju klara där vid advent och har funkat finfint sedan dess. Grodan funderar jag inte heller nämnvärt på längre. Hade ärligt talat hunnit glömma och tror aldrig jag får svar. Men himla rart och roligt var det. Så glad jag är över att jag har sådana saker antecknade här i vrån, när jag varit så dålig på att dokumentera killarnas första år i övrigt.
Annars stämmer det rätt bra. Same same, bara lite different.
Mänskligheten skrämmer stundtals rätt rejält (framför allt dessa dagar med den uppmärksammade och fruktansvärda
våldtäktsdomen), huset är fortfarande i överstökstadie, Niklas och jag kutar på i ekorrcentrifugen och hjälps åt att hålla ställningarna här hemma, världens bästa Emma är tillbaka med solsken i blick och bättre koll än någonsin och tankarna på barnen i skolan snurrar så gott som dygnet runt. Som vanligt. Och de där fyra här hemma... Ja, jag saknar ord. Fy tusan vad jag älskar dem!
Glöggen tänker jag nog t.o.m extra mycket på i år, eftersom
den ju snöpligt nog blev inställd förra året. Det grämer mig. Jag som hade gjort så fina inbjudningar och förberett allt in i minsta detalj (här skulle jag också ha länkat, men vissa inlägg har det blivit något knas med i samband med bloggflytten. Precis som med alla era kommentarer, nedrar vad jag sörjer det!). Men men, vad är väl en glögg i kråkslottet... På´t igen bara. I år smäller det!
Andra saker som tänks på just nu är kläder inför hösten/vintern, kost och motion, ljuslyktor, alla våra oavslutade och aldrig påbörjade renoveringsprojekt, vem som kommer vinna "Hela Sverige bakar" och hur det kommer gå för Björn och de andra i "De dejtbara", ekonomi, London, snödroppslökar, drömmar och barnens väl och ve. Alltid.
Jag funderar också extra mycket för tillfället på vilka ni egentligen är som hänger här i vrån. Även det gör jag ofta även i vanliga fall, eftersom ni ju alla tenderar att vara rätt anonyma (host, harkel, morr), men nu är jag riktigt nyfiken.
Var på en föreläsning häromdagen om nätvanor och föreläsaren sa att vi lärare ska vara väl medvetna om att våra elever googlar oss. Så klart de gör. Det har jag redan insett, och varit medveten om ganska länge. Hade själv gjort samma sak. Och eftersom ni varit väldigt många här inne nu ett tag har jag faktiskt gått och undrat just det. Är det månne en massa elever och föräldrar som hittat in i vrån?
Varmt välkomna i så fall, även om jag ska erkänna att det känns både lite roligt och läskigt på en och samma gång. Tänker att jag blottar mig rätt rejält här inne och kanske kan bli sedd som ett psykfall vissa dagar? Å andra sidan kanske det också är rätt befriande att det finns en annan människa bakom frökenfasaden. En som, ve och fasa, inte stryker, har ett hem som emellanåt ser ut som ett h-e, som svär som en borstbindare och då och då tar en drink eller två. Ni får ta mig som jag är.
Känner att det är dags att avsluta snurreriet för denna gång. Fortsättning följer. Jo förresten, en sak till som jag tänker på, just idag. Frank Andersson. Kändishoppet. Jäklar, vilken prestation!
Nu sova och ladda för ny vecka. Fullspäckad sådan. Utvecklingssamtal coming up. Så vi kanske ses :)
Över och ut, god natt!
