Klassrumsmys!

Jobbar sent och myser i nypyntat klassrum! Jag, Sarah Dawn Finer, ett gäng böcker och middag bestående av kaffe och havrebollar. Lika bra att köra vidare på tjockfrökenspåret :-)

Hm, hur var det nu med det här med skolaga...

Joråsåatt... Dags att dra nåt gammalt över sig?

Och att göra sig av med den däringa fritidsfröken!

Gårdagens lussebak

Ja jisses hörrni, vilken skitdag det var igår. Riktig skrutt från morgon till kväll.

Som tur var lyste världens finaste Mandis upp tillvaron genom att efter middagen dra igång ett lussebullsbak. Slutförandet var hon inte lika ivrig inför, så där hjälptes vi åt ;-) Hur som haver så blev det i alla fall ett himla gott slut. Och idag är det ju en ny dag. Häpp!

Önskar er en fin onsdag. Var rädda om er och var rädda om varandra!

Dagens check!

Huvudvärk, hjärtklappning och ett förjävla dåligt humör.

Osså några lussebullar.

Men mest det andra.

Morgonens reflektion:

Det är när man startar bilen och både vindrutetorkare, helljus, riktnings- och varningsblinkers går igång, som man inser att pojkarna igår inte riktigt lyssnade på "Aj aj", "Nej" och "Rör INGENTING!"...

Trevlig tisdag!

They´re here...

Jag och Rasmus satt i soffan tidigare i kväll och hörde titt som tätt ljudet av små tassande steg som smög fram och tillbaka i korridoren. I vår enfald trodde vi att det var Ludvig eller Viktor.

Tänk så fel vi hade...

Dagens check!

Ett steg i taget.

Ny vecka!

Bara fyra veckor kvar nu. Med fina kollegor, fantastiska lärarstudenter och, sist men inte minst, världens härligaste ungar. Nu kör vi nedräkning.

Wohoo!

Vår nya klassrumsskylt - äntligen färdig!

Jag har en bekännelse att göra...

Jag har börjat lite. Bara lite. Pyttelite.

Jag vet att det är snudd på olagligt, inte minst i min egen bok, men det kan inte hjälpas. Dels har jag jättesug i hela kroppen och dels är det som sagt en galen vecka som väntar. Jag och Niklas kommer gå om varandra totalt och jag vet att jag löper risk att dö stora adventsdöden nästa helg om jag inte delar upp allt som ska göras.

Därför har jag börjat småpilla lite i smyg, och kommer så göra lite då och då under veckan. Plocka fram, testa, montera, dekorera. Men jag har inte tänt något, jag lovar. Stjärnor och sånt alltså. Inte ens satt upp något ännu. Där går gränsen.

Än så länge förmyser jag, med ljus och bara lite glitter. Snart börjas det på riktigt!

Bara lite föradventsmys...

Jag må vara systerlös, men jag har rena fönster. Och en bror.

Dagen idag har jag, förutom att ha särat på Ludvig och Viktor tusen gånger och turats om att trösta dem båda efter att den andre varit dum, mest ägnat mig åt att putsa fönster samtidigt som jag haft ett rejält "På middag hos Hannah och Amanda-marathon". Det gäller ju att förena nytta med nöje :-).

Det jag har kunnat konstatera är:

1. Fönsterputsning är inte, har aldrig varit och kommer aldrig att bli min grej. Dels är det så förjordat tråkigt och dels så blir helt enkelt inte bra. Men jag gjorde det. Jag har överlevt och fönstrena är nu

glänsande rena

okej.

2. Jag skulle så gärna velat ha en syster. Nu har jag ju visserligen en bror, till på köpet världens bästa, mest fantastiska och underbara sådan, men ändå. Jag har alltid inbillat mig att det är något speciellt med systrar och har därför följaktligen alltid drömt om en. Nu misstänker (och hoppas faktiskt) jag starkt att det är för sent.

Inte heller har jag ju kunnat ge Amanda någon syster. Den lillasyster som jag trodde var i magen visade sig ju vara "två små snoppar" och så blev det med den syrran... Men jag tror och hoppas att hon är rätt nöjd ändå.

Nu har dagen blivit kväll. Pojkarna sover, ljus fladdrar överallt och det har blivit dags för lite kvällsjobb. En galet tuff vecka väntar, med massvis på jobbet och mycket pusslande. Men mysiga tider stundar. Längtar!

Önskar er en fortsatt mysig söndagskväll!

Nämnde jag min rolige make?

Ändrade helgplaner...

Idag hade jag och Louise gjort upp planer. För första gången på evigheter hade vi hittat en gemensam lucka och bokat familjedejt. Tyvärr bidde det ingen sådan.

Istället håller vi oss hemma och håller tummarna för att slippa kräksjuka. Ludvig kräktes i torsdags natt, i och för sig bara en gång, men man vet ju aldrig.. Än så länge har ingen annan (peppar peppar!) blivit dålig, men vi kände ändå att det kan vara bäst att ta det lugnt. Vaknatten i torsdags i kombination med lång arbetsdag igår har dessutom gjort att jag sedan dess befunnit mig i ett tröttmadimma utan dess like (därav dålig uppdatering i vrån), så helt dumt är det inte med hemmahelg heller ur den aspekten. Igår kväll blev det hämtmat, soffläge och tv och nu idag ägnar vi oss åt städning, gofika och pyssel. Helt okej.

Trevlig lördag!

Fika med urgoda bullar från lokala "Fru Marias bak"

...och pyssel, pyssel, pyssel. Love it!

Språkpolisen köper lampa

Hm... Är det okej att ha kvar plasten om man har en lampa någon annanstans ifrån?

Lagom är ju dumt...

Igår kväll somnade jag som sagt klockan sju och idag...nja.

01.07, dags att krypa till sängs.

Natti natti!

Beslut i görningen...

Det absolut svåraste jag vet.

Kan ju för tusan knappt välja vilka trosor jag ska ha på mig på morgonen, och nu är det många beslut som måste fattas.

Vissa små och mer eller mindre obetydliga. Andra större, viktigare, mer avgörande.

Ångesten river i hela kroppen.

Hade jag väl kunnat lista ut?

"Vi bara dussade dom lite"

Så klart!

:-)

Note to self:

Fråga pappan vad som har hänt i badrummet...

God morgon

Slocknade vid sjutiden i går kväll och vaknade nu. Precis vad jag behövde.

Trevlig onsdag!

Tillåt mig presentera min man - mr Ettrig

Niklas: Vad är det på tv i kväll?

Jag: Mitt liv är ett skämt.

Niklas: Ja jag vet, men vad är det på tv?

Hahaha.......

Lycka en måndag i november

Morgonsms från stora, fina, omtänksamma, fantastiska sonen. Kärlek!

Överraskning i facket från två kollegor. Bara så där!

Kvällsmys i soffan framför Petsson och Findus.

Nöjda prinsar, nöjd mamma.

Sist men inte minst, fungerande blogg. Efter ett helt dygn med nekad åtkomst och många svordomar går det nu att komma in igen och ordningen är återställd. Onsdagen har blivit måndag, inlägg och kommentarer är tillbaka och siffrorna funkar som de ska. Så skönt att se att ni är så många som, trots allt strul, hängt med dessa dagar! För även om besöksstatistiken inte är allt och även om jag ju vet att ni är flera som läst och kommenterat de senaste dagarna så har det faktiskt känts lite smådeppigt att mötas av stora "nollor" varje dag.

På grund av att vrån inte gick att komma in i igår kunde jag ju inte heller visa och berätta om hur det gick i skogen. Rätt bra...

Grannen Pia hade rätt i att det fanns gott om trattisar ute i markerna. Så pass gott att jag nu både kunnat förvälla, torka och inte minst njuta av underbar svamp både igår och idag. Mums!

Igår kväll avslutade vi en hektiskt men mysig helg med att provelda i vår nya vedkorg (jajemen, inköpt på Clas Ohlson i Farsta sådär vid 16-tiden igår). Alldeles fantastiskt fin stod den där och lyste upp vår entré i mörkaste mörkret. Kan redan nu se framför mig hur mysigt det kommer bli att ha den tänd i advents- och juletid för att ta emot alla gäster. Längtar!

Nu lässtund i sängen med världens finaste prinsar. Mera lycka.

Uppdatering: Och fylle-Calle. Glöm aldrig fylle-Calle!

Någon som var på Clas Ohlson i Farsta igår vid 16-tiden?

Som såg en mamma i svart jacka och med håret på ända, bärandes på tusen grejer och med två små tvillingpojkar i följe?

Som såg hur dessa små gull inte alls gjorde som mamman sa utan istället sprang hit och dit och kors och tvärs och tyckte att familjen behövde köpa alltifrån eldrivna tandborstar till en slägga större än båda pojkarna tillsammans?

Som undrade vad mamman skulle med de ca 30 stycken timers till, som pojkarna i ett obevakat ögonblick öst ner i mammans kundkorg?

Som såg hur den ena pojken sprang iväg och började försöka gå uppåt i den nedåtgående rulltrappan samtidigt som mamman stod i kassan och försökte betala?

Som kanske tänkte att den där mamman snart skulle bli tokig?

Trevligt att råkas...

Ut i svampskogen!

Ja, ni läste rätt :-)

Grannfrun ringde mig igår och berättade att det tydligen finns massvis med trattisar kvar ute i skogarna. Eftersom jag ju inte kommit ut alls tidigare i höst och haft en rejäl svampabstinens så var jag inte sen att haka på. De stora barnen är snälla och passar de små en stund.

Efter det väntar fika med svärmor och Hasse, pojkarna är mycket spända att få bjuda på kakan vi bakade igår. Det blir en bra dag.

Trevlig söndag!

 

Lördagsbak

Har länge varit sugen på att prova att baka mjuk pepparkaka, och när jag nu fann ett recept hos Fiffiga systrar kände jag att det var dags. Det var bara att plocka fram förkläden, bunkar och vispar och sätta igång!

Mjuk pepparkaka

Ingredienser:

• 150 gram smör


• 3 ägg


• 3 ½ dl strösocker


• 2 1/4 dl gräddfil


• 4 dl vetemjöl


• 3 tsk bakpulver


• 2 rågade tsk mald ingefära


• 2 rågade tsk malda nejlikor


• 2 rågade tsk kanel

Gör så här:

Smält smöret.

Vispa ägg och strösocker pösigt.

Blanda i gräddfilen i det smälta smöret och rör ner i äggsmeten.

Häll alla torra ingredienser i en skål och blanda väl.

Vänd försiktigt ner mjölblandningen i smeten.

Häl smeten i en smord och bröad avlång form.

Grädda på galler längst ner i ugnen, 175 º, i ca 50-60 min.

Prova med en sticka, kakan ska inte vara kladdig.

Resultatet: Himmelskt smaskig smet och jättegod kaka. Kryddorna framträder väl, nästan lite för väl mot tungan. Det är nog ingen dum idé med ett glas mjölk som tillbehör, som systrarna själva skriver när de berättar om sina barndomsminnen kring denna pepparkaka.

Onsdag hela veckan..

Fortfarande är det den 14/11 och besöksstatistiken står still. Känns nästan som om jag hamnat i något slags bloggvakuum. Men vi kör väl på. Tids nog blir det den 15:e. Kanske...

Trevlig onsdag lördag!

Tokig mamma!

Satt och fikade på Ikea idag då en mamma med ett mycket argt och ledset barn gick förbi. Viktor stirrade länge på dem och utbrast sedan med eftertryck:

"Den mamman blir nog tokig!"

Hm, var kan han ha fått det uttrycket ifrån...

Söt pojke, tokig mamma!

Ytterligare ett mysterium

Ser i besöksstatistiken att räknaren plötsligt hoppat tillbaks några dagar och nu befinner sig på 14:e. Är det därför som både gårdagkvällens inlägg och Louises kommentar plötsligt bara försvunnit? Det har helt enkelt inte blivit den 15:e ännu? Men dagens texter är ju rätt daterade...

Fattar ingenting!

Vab-dag

Skriver väl ett nytt då. Same same, but different...

Är hemma idag med ögonsjuk liten Viktor. Ångestblandad förtjusning. Är ju nästan aldrig hemma från jobbet och tycker det är himla svårt. Vet att de på plats klarar det bättre än bäst och att barnen har det minst lika bra utan mig, men ändå. Det är det där med att släppa kontrollen. Samt att behöva vara till besvär..

Nåväl, sedan jag väl tagit beslutet så har det känts jätteskönt. Välbehövligt för oss båda. Tid att gosa, tid att hinna tusen saker, tid att bara vara.

Blev imorse återigen påmind om vikten av att då och då dela på pojkarna. Efter att vi tagit det lugnt på morgonen och sedan lämnat Ludvig på dagis berättade jag för en överlycklig Viktor om dagens planer.

"Va? Ska vi åka till sopen bara du och jag mamma?? Utan min jän Mundig??"

Joråsåatt. När gossarna till och med tycker en sån grej är en hit förstår man som sagt hur oerhört viktigt och uppskattat det är. Älskar för övrigt att de så ofta talar om sig själva som vänner och inte bara som bröder. Kärlek!

Nu har nästan hela dagen gått. Sopmys blev Ikeamys blev fikamys med Anneli och Erik. Nu har vi landat i soffan, Viktor framför en film och jag här vid datorn. Har veckobrev och annat att göra färdigt innan det snart är dags att hämta Ludvig. Lovade igår att jag under dagen även skulle försöka få till ett inlägg eller två, vilket det ju i och för sig också blivit, pga allt strul.  Dock inte om sushikalas och tonårsöverlevarkurs som jag hintade om. Men den som väntar på något gott...

Hoppas detta inlägg får bli kvar. Och att ni alla får en fortsatt mysig fredag!

Kram

Vad har hänt??

Men, vad är mitt senaste inlägg?? Det med apelsinprinsarna? Skrev det igår kväll, läste det imorse och nu är det borta. Har ni hunnit se det?

Uppdatering: Nu jäklar spökar det i vrån. Började undra om jag inbillat mig alltsammans, men har nu fått höra att flera faktiskt noterat mitt inlägg om dagens vab. Vart sjutton har det  tagit vägen?? Ytterligare en grej som försvunnit är en jättegullig kommentar som Louise skrev häromdagen. Ser den i min mail, men inte här. Morr...

Laddar för VAB

...med ögonsjuk liten Viktor. Ångestblandad förtjusning.

Första frånvaron denna termin. Vet att de på plats fixar det bättre än bäst och att barnen har det minst lika bra utan mig, men det är ju det där med kontrollen.. Och att behöva vara till besvär.

Å andra sidan, en ledig extradag. Morgon utan stress, dagislämning av en prins och så lugn dag hemma med den andra. Tid att gosa, tid att bara vara, tid att hinna fixa tusen saker.

Kanske t.o.m. tid att få till ett blogginlägg eller två, känns som om jag ligger lite efter på den fronten. Har ju varken hunnit berätta om tidernas sushikalas eller om tonårsöverlevarkursen jag var på förra veckan. Plus att jag ju lätt skulle kunna skriva hur mycket som helst om alla härliga dagliga små anekdoter med pojkarna. De är i en underbar ålder. Igen!

Fast lite knäppa är de allt...

:-)

Så tokigt det kan bli...

Nedra telefon... Men mysigt blev det!

Längtan till advent

Adventstid är ju en av mina absoluta favorittider på året och jag brukar alltid längta väldigt när hösten är som mörkast och julskyltningen börjar komma igång i alla affärer.

Men, frågan är om det inte är värre än någonsin i år. Just nu är det enda jag tänker på hur jag ska fixa i ordning i alla fönster (Ludvig och Viktor har ju fått varsina rum vilket gör att vi bara MÅSTE fixa lite nya stjärnor och/eller ljusstakar, FAKTISKT), vilka blommor jag ska ha var, hur vi ska dekorera alla bord och vad vi ska ha för godsaker och innehåll på årets glöggkalas. Ska också nu i dagarna ta tag i att göra inbjudningar till just detta, så att alla kan boka in den dagen redan nu. Så mysigt ska det bli!

Idag var jag en sväng på Ikea, egentligen för att titta på några saker till jobbet. Dock var det inga av de sakerna jag tänkt köpa som fick följa med hem utan istället just några fina adventssaker. En kruka, en ljusstake och en lykta, allt i vitaste vitt. Så fint! Och så ett paket värmeljus, det går åt många sådana nu...

I mitt surfande efter inspiration och tips har jag också lyckats hitta några nya jättefina bloggar. Det är inte klokt så många fantastiskt duktiga människor det finns där ute! En blev genast en riktig favorit och har nu fått läggas till i min blogglista - Fiffiga systrar.

Dags att lämna vrån för idag och ägna kvällen åt Solsidan, gymnastikhämtning och skoljobb. Och kanske lite adventsplaner...

Adventsmys - längtar!!!

Är det inte kärlek så säg

I veckan har det varit lite mycket kan man säga, och de förberedelser som vi i vanliga fall brukar försöka göra i smyg inför fars dag har inte riktigt hunnits med. I går i ett obevakat ögonblick lyckades jag viska det till Rasmus "Du. vi måste ju baka cheesecake sen till imorgon!" Sedan vidare och iväg. Full rulle hela dagen. När det senare visade sig att Viktor var lite hängig var det därför inte alldeles fel, inte bara ur jobb-, soffslapp- och gossynpunkt utan även med tanke på bakeriet. Så jag skjutsade  familjen till kalaset och laddade för att åka hem att sätta fart. Men... När Niklas var ute ur bilen en snabbis kom det: "Mamma, jag bakade en sån där kaka förut när ni var och handlade". Rasmus såg nöjd ut. "Va?" sa jag förvånat. "Men, visste du var receptet fanns då?" "Nej, jag sökte på nätet".

Underbara, kluriga, omtänksamma, älskade unge. När vi var iväg hade han alltså hunnit leta upp recept, fixat alltihopa själv (utan elvisp, ska tilläggas!!) och dessutom diskat och städat undan efter sig så att det inte skulle synas några spår. Det enda pyttelilla som gått lite snett var "Men jag hittade inte så många digistivekex, så jag tog mariekex istället.." Går säkert alldeles utmärkt. Med eller utan kex så är jag säker på att detta blir den godaste fars dagscheesecaken ever.

Strax mysfrulle. Grattis alla pappor (mest min) och trevlig söndag på er alla!

Uppdatering: Det blev succé. Så klart! Omdömena löd bl.a: "Delikat!", Magiskt!" "Bättre än mammas" och "Det där med mariekexen var ju ett genidrag". Så här långt var det i och för sig bara den mäkta stolte mästerbagaren själv som yttrat sig :-)

Ludvig föll pladask för cheesecaken, skulle man kunna säga. Han tyckte inte den var god, men han fick en fin, vit, kladdig tröja... Viktor däremot, vår lilla gottegris, var väldigt glad över att få tårta till frukost. "Det var jättedott" löd hans betyg. Och storebror skruvade sig stolt lite till.

Även pappan blev givetvis både nöjd, glad och rörd. Blicken när han tittade på sin äldste son fick nästan mamman att fälla en liten tår. De är fina de där två.

Nu fortsätter vi söndagsmyset. Må så gott!

Word!

Ännu en underbar artikel, om varför jag gör det jag gör.

Om varför jag fortsätter kämpa alla de där dagarna (och nätterna) då det inte känns helt enkelt och självklart.

Om varför jag vägrar falla i fällan och instämma i all klagolåt som blir allt vanligare både utifrån och inom skolans egna värld.

Om varför jag fortsätter tro och hoppas.

Om varför jag älskar mitt jobb.

80-talsgympa och sjukmys

Helg. Härliga helg.

Imorse rivstartade jag ledigheten med att för första gången på evigheter åka till gymmet och vara med på lördagsgympan med världens bästa Pernilla. Det hade ryktats om 80-talstema och något sånt kan man ju bara inte missa. Givetvis var det jättekul, både att få köra själva passet men även att få återse alla välbekanta ansikten!

Nu i kväll var det meningen att vi skulle åka på födelsedagskalas för Maja. Dock visade det sig på eftermiddagen att Viktor hade feber, så han och jag fick bli hemma. Jättetrist så klart, men på ett sätt ändå rätt mysigt och välbehövligt. Mjukisbrallor, mat från "hambujadeassären", glass och Pippi Långstrump. Och bäst av allt; gos med sjuk liten prins!

Önskar er alla en skön lördagkväll!

Delad glädje är dubbel glädje

Vilken tur att de har varandra de där två. I vått och torrt och på toa :-)

Och vilken vansinnig tur att VI har dem.

Trevlig fredag!

Bra saker att göra mitt i natten:

Sova!

Inte bra saker att göra mitt i natten:

Sitta och söka på nätet efter adventssångtexter och fastna i en blogg om en tonårsflicka som tagit livet av sig.

Nu ska jag ta mitt värkande hjärta och rödgråtna ansikte och krypa ner i värmen hos två mjuka små treåringar. Krama, snusa, andas in doften. Komma till ro.

Mina barn. Älskar dem så det gör ont. Alla fyra. Alltid!

Svacka

Är lite ur form. Kroppsform. Bloggform. Och jobbform...

Har ju som ni vet alltid en släng av söndagsångest inför stundande arbetsvecka, framför allt efter lov. Den här gången kom den i fredags, totalt veckovill och innan jag knappt ens hunnit vara ledig, men likväl med full kraft. Nu sitter jag här och tänker på allt jobb jag skulle ha hunnit dessa lediga dagar och bara gjort en bråkdel av. På viktigheter som måste vara klara snart (läs nu) och som inte är det. På att vi i morgon går in på del två av terminen och att det nu är raksträcka fram till jul. Till pension.

Ungefär där är jag nu. I tanken. I verkligheten i soffan, på väg in i sängen.

Dags att stoppa pausläget och trycka på on-knappen. I morgon kör vi igen.

Gårdagens drinkprovning

Vilken mysig kväll vi hade med faster & co. Härligt sällskap, en massa god mat och en massa goda drinkar - kan det bli bättre? Vi testade fyra olika drinkar och var väl inte riktigt eniga om vilken som var den godaste... Min etta var nog just min senaste favorit på drinkhimlen - mojito.

Mojito

P2

Strawberry Daquiri

Fidel Castro

Egentid och familjemys

Höstlovsvecka. Efter lång termins färd mot lov och några dagars jobb denna vecka tar vi paus. Stoppar centrifugen och ägnar oss åt viktigheter. På flera plan.

Å ena sidan har jag längtat så ofantligt efter min familj den senaste tiden, då jag haft så mycket annat att göra. Längtat efter att få vara tillsammans, nära, att få prata, skratta, mysa och bara umgås. Det har nästan gjort ont i kroppen då jag smugit upp från de mjuka små kropparna under täcket om morgnarna för att ge mig ut i den mörka, kalla verkligheten och när jag väl kommit hem om kvällarna har jag knappt hunnit eller orkat njuta av den samvaro jag längtat så hem till.

Å andra sidan skriker min kropp och själ efter att få vara själv, ensam, i fred. Att få tid till att jobba ostört, få undan saker, städa, röja, träna, tänka, vila. Att få ligga under en filt och bara vara.

Balansen är som alltid hårfin.

Nu under dessa lediga dagar blir det både och, i en  förhoppningsvis bra mix för alla.

Mys och samvaro. Bara det att jag i veckan hämtade pojkarna på dagis för första gången denna termin. Fick krama på fröknarna, fick prata med Ludvig och Viktor och höra hur deras dag varit. Fick handla i lugn och ro, komma hem, laga middag tilllsammans. Fick en mysfikastund tillsammans med alla barnen, hur länge sedan var inte det? Pojkarna fick smaka varm oboy för första gången, vilken hit! Fick tid tillsammans och kunde ägna oss åt halloweenpyssel. Gissa om det var stolta killar som kunde komma in och skrämma storasyster och storebror med sin "läckiga gubbe".

Och så egentiden.

Igår simning för första gången på många år på badhuset. Ett jättestort steg bara att komma dit. Köpte träningskort för mer än en månad sen men har inte kunnat/hunnit sätta foten där än. Igår var det dags. Tror simning är grejen just nu. Att bara få nöta längd efter längd i en tyst och egen bubbla. Inget tjo och tjim, ingen träningssal med speglar och en massa andra människor, inget krav på glädje, ögonkontakt och gemenskap. Längtar tillbaka dit också och kommer börja så smått (redan i dag), men mest ska det nog kommas igång i det tysta.

Efter simningen ansiktsbehandling. Tyvärr ingen vidare angenäm upplevelse. Hade sett fram emot en timmes lugnande, fridfull massage och avkoppling. Istället fick jag en hårdhänt behandling samtidigt som jag fick höra att min hud är katastrofal och att jag borde komma dit en gång i månaden fortsättningsvis för att försöka få bukt med den. Jo tjena. Eller aldrig mer snarare...

Idag ensam hemma hela dagen, med städning, bakning och träning på schemat. Ska ta nästa stora steg och ge mig in just i gruppträningssal. Spinning av alla grejer på denna jord plus core. Det blir bra det. Som tur är inte ensam, utan med Jenny i handen. Sen hem och fixa vidare. Förbereda för att få hem ligan igen, som jag vet att jag kommer ha börjat längta ihjäl mig efter vid det laget. Som krona på verket, ytterligare något jag längtat efter. Mysmiddag tillsammans med faster, farbror och kusinerna. Plockmat och goda drinkar - lovely.

Som sagt, bra balans. Trevlig torsdag!