Prinsessan Maja 3 år!

Idag grattar vi världens finaste Maja på födelsedagen!

Massa hurra och grattiskramar från oss alla!

I mål!

Spurtade järnet på upploppet, sedan var det klart.

Igår kväll: Fredagsmys med familjen. God middag, god fika, skön soffa, bra tv.

Inatt: Ledsna, vakna killar. När tar det slut???

Idag: Sovmorgon, mysig helgfrukost. Lugn dag, trevlig kväll väntar. Födelsedagsmiddag hos farfar/svärfar. Grattis Thomas!

Vi säger så. Må så gott alla!

Jag och min muff :)

Blir så himla glad varje gång jag kommer ut till bilen. Så fin är den! Och mjuk. Min härliga rosa muff

Först så går det upp, så går det ner, så går det upp....

Förra veckan när jag åkte hem efter gympan grät jag. Det gick helt åt skogen. Jag var sämsta hopp-och-skutta-ledaren ever. Lite sömnbrist och sjutusen utvecklingssamtal på det så är man redo att lägga ner totalt.

Idag gick allt så jäkla bra. Hade i all hast bytt lite här, pillat lite där, fixat lite hit och dit och så satt det (nästan) som en smäck. Obeskrivligt skönt. Smolket i bägaren var att jag, efter att ha känt mig halvruggig hela dagen, började tokfrysa och känna mig ännu mer eländig efter passet. I övrigt var det en väldigt glad och nöjd Nettan som for hemöver.

Nu veckobrev att skriva och morgondag att ladda inför. Sista dagen innan lovet. Känns helt okej.

Tack för idag, slut för idag. Godnattkram!

En underbar start på dagen

...har jag haft idag! Dels har jag fått sova i natt, vilket bara det gör att jag känner mig som en ny människa. Men sedan väntade en alldeles fantastiskt gullig överraskning på mig när jag kom ut till bilen. Ett paket instucket i dörrhandtaget, en fin hälsning, EN ROSA RATTMUFF!

Min fina pappa hade varit förbi i arla morgonstund och lämnat den där. TACK! Körde med ett stort leende på läpparna hela vägen till jobbet. Och inte behövde jag ha vantar på mig heller

Nu kan det inte bli annat än en fantastisk dag. Först utflykt i minusgrader med 75 härliga ettagluttare. Sedan terminens sista utvecklingssamtal. Och så Bergskan som flyttar in ikväll. Ja ni hör ju.

Önskar er en toppendag. Och ja, kör försiktigt!

Vem överlevde???

Någon som var vaken natten som var och tittade på finalavsnittet av "Survivor"?

Jag var det.

Har inte sett ett endaste avsnitt tidigare av just denna omgång, men i natt när jag var uppe med ledsen och febrig bebis halkade jag så klart in i det allra sista. Såg hela den rafflande upplösningen, nästan... Ända tills de skulle berätta vem av de två finalisterna som vann. Då somnade äntligen Viktor och därmed jag.

Vet som sagt inte ett dugg om tävlingen och knappt något alls om mannen och kvinnan som gått till final. Tror att de hette Rob och Amber och tror att de hade gått och fått ihop det en smula där på ön (dock inte mer seriöst än att de kunde börja hugga varandra i ryggen när det väl kom till slutstriden...). Och trots att jag egentligen inte bryr mig ett endaste skvatt, så har det irriterande nog gnagt lite idag...

Vem tusan vann?

Uppdatering: Jaha, det visade sig att ingen mindre än maken satt inne med svaret (efter lite googling). Det var Amber som vann. Då vet vi det. Tack älskling.

Land i sikte

Sen kväll. Mörkaste mörker, kalla vindar, isiga rutor. Lång dags färd mot natt.

Upploppssträckan är påbörjad. Slutspurt. Ett utvecklingssamtal kvar, endast fyra dagar till lov.

Hjälp, vad jag behöver det nu.

Trevlig lördag!

Tomhet

Har varit på gympapass med världens bästa Pernilla. Skitbra som alltid. Fångad av en stormvind, Waka waka och en massa andra härliga låtar. Men helt utan att känna glädje. Något står inte rätt till...

Finn ett fel :)

Finn ett fel :)

God morgon världen!

Ute är det fortfarande alldeles mörkt, här inne har vi tänt ljus och morgonmyser. Killarna dricker välling och kollar på Teletubbies. Mamman dricker kaffe och har lagt fram ett nummer av "Leva" samt ett av "Kattis & co". Kanske blir det tid att bläddra lite i dem...

Idag hoppas jag på att kunna komma iväg och träna för min egen skull, för första gången på evigheter. Underbart ska det bli. I övrigt en lugn dag med hemmapul inför vintern. Gott så.

Var rädda om er i höstmörkret, hoppas ni får en fin lördag! Kram!

Alice hoppar av

Ajdå...

Jättetråkigt är det, men givetvis rätt beslut om det är så hon känner. Som Bagge säger: "Man ska lyssna till sitt hjärta". Han är klok han.

Tecken?

Ögon som rinner, hals och huvud som värker, huvud som snurrar.

Dags att sova?

Ett besök som värmde

Idag kom en gammal elev och besökte mig på jobbet. En tjej från min första klass, en tjej som jag blev fröken till i trean och sedan följde till hon slutade sexan. Nu är hon 18 år fyllda och går i tredje ring. Ska ta studenten i vår. Har extrajobb. Är vuxen.

Vad hände?

Jag kan absolut ta in att åren går och att eleverna blir äldre. T.o.m att de blir vuxna, får rösta, ta körkort och allt det där. Det jobbiga kommer när jag sedan funderar över vad som hänt med mig själv under de här åren. För någonstans måste det väl innebära att jag också har gått och blivit äldre?

Jag var 24 år när jag övertog den klassen, och känner mig precis likadan nu som jag var då. Minns allt som igår, såväl med- och motgångar som jag hade med det gänget. Otroliga toppar, fruktansvärda dalar. Min första klass. Världens bästa. Nu känns det bara som om eleverna har vuxit ikapp mig...

Nåväl, hur som helst så var det ett underbart möte. Har burit det med mig, tänkt på det, hela dagen. Stoltheten man känner när "ens barn" växer upp, hittar rätt, hittar hem. Glädjen i att se dem utvecklas till fina, självgående individer. Lyckan i att de minns, att de kommer tillbaka, att de bryr sig om. Stort!

Tack J!

Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus

...brukar min kloka rektorska säga. Ja men då gör vi så, vettja 

Önskar er en riktigt mysig dag!

Vinnare i Mc Donalds cup 2010

HSK!!!

Stolt, stoltare, mamma Nettan

Så underbart det är att varje dag när man hämtar på förskolan, få höra från personalen vilka duktiga, fina och härliga killar vi har.

Hur glada och goa de är mot varandra och andra, hur de dansar, hoppar, snurrar av glädje varje gång det är musik- och sångstund, hur fint de äter och hur rart det är när de varje måltid säger tack tack.

Modershjärtat nästan brister av stolthet varje gång. Tänk att just vi har lyckats göra de fyra mest fantastiska barnen i hela världen. För inte kan det väl vara så att de säger likadant till de andra föräldrarna, om de andra barnen?    

Trevlig lördag!

All heder åt Bodström!

Åh vad jag gillar den mannen. Har alltid gjort det. Proffsig, kunnig, trevlig och, vilket väl kanske inte är viktigast i sammanhanget men en rätt trevlig bonus, förnedra snygg.

Och så nu, familjen framför allt. Det enda som betyder något. Så jäkla rätt.

Fredagsmys?

Jo men visst har det väl varit det. Tror jag...

Efter att ha jobbat sent, skjutsat iväg Rasmus till fotbollscup, hämtat Amanda i Nacka, handlat, lagat och så småningom ätit mat somnade jag på soffan före klockan åtta och vaknade nu för en stund sedan, lagom till att Jay sjöng sin Nirvanalåt. Just den var väl kanske inte riktigt min chipspåse, även om han säkerligen var duktig, men Geir. Geir! Ska lyssna igenom snabbgenomgången sen och se hur det gick för resten av ligan. Lite sådär, enligt Niklas.

Har hunnit höra med Rasmus att han kommit fram ordentligt till Västerås och fått mig en kopp kaffe och en tallrik glass. Får se om jag orkar hålla mig vaken genom Modern Family..

Önskar er en fortsatt trevlig kväll och en god natt!

Uppdatering 1: Minnah... Under kvalet hade jag sagt att det var solklart rätt, men nu under finalerna tycker jag att hon har kickat rumpa både med Alice och flera av de andra. Alice har ju varit en av mina storfavoriter sedan dag ett. Men varför envisas hon med att nu sjunga med tillgjord Kalle Anka-röst? Jag blir så ledsen varje gång!

Uppdatering 2: Modern Family. I LOVE IT!

Iktor!

...har Ludvig börjat säga. Så himla härligt att höra 

Trevlig fredag!

Uppdaterat: Och nu tror vi bestämt att vi kan urskilja "Dudde" från brorsan. Detta är så jäkla häftigt!

Grattis

...världens finaste bästa älsklingsbror på födelsedagen!!!

Puss & kram från storasyster!

Kanske en liten lista så här på kvällskvisten...

Dagens prestation: Skoldag i 110 plus fyra utvecklingssamtal. Elva timmars arbetsdag.

Dagens pärs: "Medges ej" i kassan på Coop efter 11 timmars arbetsdag med tusen andra trötta stackars människor efter i kön. Förlåt, det var inte mitt fel...

Dagens skratt: Bonde söker fru: Så många speciella människor och märkliga konversationer. Och när det blev lite fel i ett av samtalen. "Jag hatar myggor". "Ja det är ömsesidigt". Hihi. Sånt kan man sitta och skratta åt när man jobbat länge (typ 11 timmar) och har lite taskig humor även i vanliga fall.

Dagens curlingförälder: Mamma, som varit iväg hela kvällen och curlat med jobbet. Så avundsjuk är jag, skulle väldigt gärna vilja prova!

Dagens bästa: Carina Berg givetvis. OCH Anja Persson. Så bra det var, vilka otroligt starka, häftiga kvinnor de är båda två. Tycker Carina lyckas få till så himla fina samtal med alla hon besöker. Idag om Anjas syn på sin kropp tex. Eller om olyckan i vintras. Starkt.

Dagens "Vill ha!": Rosa rattmuff. Såg nu i kväll att de säljer sådana på Mekonomen nu under rosa bandet-perioden. Tror nog inte att jag kommer klara att köra bil i vinter utan att ha en sån...

Dagens "Nej!": Känner i hela kroppen att en förkylning kan vara på ingång. Får inte ske, kan inte ske!

Dagens finaste: Min familj, så klart. Barnen. Längtar så vansinnigt efter dem alla fyra när det blir så långa dagar på jobbet.. Trots att pojkarna driver mig till vansinne om nätterna och trots att de två stora har en tendens att lägga kläder och annat lite överallt här hemma. Och så Niklas. Som trots att han inte vaknar självmant på nätterna och trots att han tjuväter glass och snusar (bergis samtidigt också) är den bästa man man kan ha. Min familj

Dagen avslut: NU. Natti natti!

Uppiggande en kylig höstdag.

Nya, sköna vantar. Med rosetter!

Lösning:

En snäll make som spelar in programmet medan lilla frun får åtminstone några, förhoppningsvis många, timmars välbehövlig skönhetssömn. God natt!

Dilemma

Har som sagt sovit lite dåligt och jobbat lite mycket de senaste dagarna. Går omkring som en zombie och känner att jag helst av allt bara vill ta de chanser jag får att sova. Både söndag och måndag har jag gått och lagt mig vid niotiden och somnat som en klubbad säl

Det är bara ett problem, upptäckte jag igår...

Paradise Hotel

Hemska, vidriga, fruktansvärda, härliga, underbara Paradise Hotel. Nu till på köpet med Alex Schulman som programledare.

Så hur gör man nu då?

Trött och trött

Urusel uppdatering i vrån, jag vet...

Dels har jag nu dragit igång med utvecklingssamtalen och dels har killarna bestämt sig för att inte sova på nätterna. Ingen bra tajming...

Återkommer när hakan är över vattenytan. Eller tidigare ändå, om jag känner mig själv rätt...

Var rädda om er!

The one and only

Men, Lasse, Pia, Christopher, Maria, Karin, Jesper, Lotta och alla ni andra. Hur trevligt vi än hade det och hur snygga ni än var, så får ni faktiskt ursäkta...

För det här är utan tvekan helgens sötaste cowboy:

Viktor - mammas älsklingscowboy

...och trött men lycklig festfixare!

Åh, vad lyckat det var! Härlig musik, rafflande femkamp, god mat och dryck, linedance och hysteriskt roliga och proffsiga framträdanden. Med världens bästa kollegor på världens bästa skola! En fantastisk trevlig kväll, precis vad vi behövde!

Idag är allt lugnt. Såsar runt här hemma i mjukiskläder och tofflor. För första gången på jag vet inte hur länge har vi ingenting inplanerat. Ingen fotboll, inga kalas, inga gäster, inga tider att passa, inga måsten. Bara vi, tillsammans.

Önskar er alla en mysig helg. Det ska vi ha!

Trött men lycklig instruktör

Gympa för första gången på tre veckor. Visste inte ens om jag skulle komma ihåg passet. Upptäckte precis innan att skivan hackade. Panikläge.

Men... Det gick bra. Riktigt bra. Sådan otrolig lättnad!

Nu fort hem. Middag och kaffe. Skriftliga omdömen samt veckobrev att skriva, fest att fixa det sista inför. Robinson på tv´n. Och Davids nya talkshow. Det blir en bra kväll det här! Må bäst!

Linda Bengtzing i melodifestivalen

.Men hörrni, det var väl härliga nyheter en kall och ruggig höstdag som denna?! Med G:son och utlovad tonartshöjning. Jag älskar den redan   

Berg flyttade in

...men idag hade hon gärna fått flytta ut igen.

Inte pga henne själv, nej hon var som alltid alldeles bedårande. Men Christer Sjögren... Jag får obehagsknottror på hela kroppen av den mannen!

Kärlek

Har haft en riktig skiteftermiddag på jobbet. Vidareutbildning och kurs som fått det att snurra i huvudet, gjort mig heldeppig och återigen fått mig att ifrågasätta mitt yrkesval.

Åkte hem helt under isen, med en stor klump i halsen. Möttes i hallen av stora, fina sonen som stod med utsträckta armar och sjöng "Aldrig ska jag sluta älska dig".

Gissa om det kom en liten tår eller två...

Déjà vu

Hm... Känns inte detta väldigt välbekant på något sätt...

Ah.......

Hem till gården

Vi har blivit med bondgård här hemma. Så himla fin är den, i mjukismaterial! Såg en sådan hemma hos Helena förra veckan, så sedan var jag ju tvungen att åka till Ikea (så synd..) och införskaffa en till killarna.

Vi är lite osams om hur den ska lekas med dock.. Jag och Amanda, och även Maja, bygger upp så fint. Ställer saker och djur där de ska vara. Djurbebisarna hos sina mammor, kissekatten i sin lilla korg, tjuren på betryggande avstånd från kossorna. Så kommer killarna, och de gör inte lika fint... Vill det sig riktigt illa sätter de sig mitt på ladan och sedan är ordningen över för den gången.

Nåja, de lär sig väl så småningom. Och hur eller hur, fin är den, våran gård 

WANTED

Ja just det... På fredag har vi fest på jobbet. Westernfest. Så himla kul ska det bli, förberedelserna pågår för fullt. Några bitar kvar att få på plats bara.

Så, som så ofta annars, gott folk: Tips, idéer, förslag, tankar?

Tack och kram!

Snygg cowboy på annan westernfest för ett par år sedan. Mycket trevlig sådan. Även om det var efter den kvällen jag slutade dricka tequila...

Bullfest bullfest hela dan!

Ny vecka, nya mål. Idag har jag jobbat igen, vilket var jätteskönt. Har massor att ta igen sedan förra veckan och massor av nytt jobb som väntar. Nästa vecka går jag in i utvecklingssamtalstider...

Pojkarna mår bättre, tack och lov. Idag har de varit hur pigga och goa som helst, så himla härligt. Dessutom händer det så mycket precis varenda dag, de är så med och har sån koll. Blir så glad i hela kroppen av de där två. Ja, av alla fyra så klart. De där stora finingarna är inte helt dumma de heller...

På eftermiddagen idag tog jag och Mandis, dagen till ära, och bakade kanelbullar. Dessa festade vi sedan loss på tillsammans med farfar, faster Lina, Maja och faster Hanna som var här på middag. Farfar bjöd på sushi - gudomligt gott!

Nu massa jobb att ta itu med. Sedan sängen. Var rädda om er!

Back to normal

Två pojkar i öppna spisen.

Två pojkar på nya, jättefina, jättevita vardagsrumsmattan, som köptes och rullades ut igår kväll.

Hel Galen mamma.

Hel mamma

Jag har sagt det förut och jag säger det igen.

N  N  R  A  L  V

Alla tillsammans. Det är så det ska vara.

Snart fulltaliga!

Pratade just med Niklas, vi kan hämta dem om en liten stund! Viktor får permis till i morgon till att börja med, så får vi överlägga per telefon då hur det gått.

Strax tar jag Ludvig och tån och far till Huddinge ännu en gång. Denna gång för att få nåt fint med mig hem. Två fina. Härligt!

Det finns en liten del av min kropp

...som jag tycker mindre om än övriga delar. En liten, jäkla, till synes obetydlig, skitdel, som ändå så många gånger lyckats orsaka mig lidande, besvär och tårar. Min lilltå. Den högra.

Genom åren har jag ett flertal gånger lyckats sparka denna tå ur led. Gått in i något, kommit åt ett hörn eller fastnat någonstans. Med tiden har den blivit så skadad att det räcker med en liten stöt för att det ska ske.

Och trots att, eller kanske snarare just för att, det hänt så många gånger nu så är det lika vidrigt varje gång. Smärtan som skjuter genom kroppen, den lilla knäcken och, framför allt, obehagskänslan som far igenom mig i vågor och får mig att vilja kräkas. Att se den lilla rackarn peka lite snett utåt på det sätt jag sett alltför många gånger redan. Usch.

Sedan går det några dagar, olika från gång till gång hur många. Smärtan kommer och går, strålar från början upp genom benet men lägger sig mer och mer vartefter dagarna går. Min taktik är solklar. Jag brukar ge mig fan på att ge igen, inte låta den jäkeln vila. Klämmer ner foten i trånga skor (då känns det faktiskt bättre) och håller igång så mycket jag bara kan. Då vet jag, att helt plötsligt hoppar den rätt igen. Under en kort sekund gör det så ont att det blixtrar till i huvudet och sedan är det bara över. Känns inte ett dugg. Så märkligt.

Ännu har jag inte lyckats lära mig precis vilken rörelse det är som gör det dock. Jag har studerat på nätet och i olika böcker hur foten är uppbyggd och försökt dra och trycka på olika sätt, men får det inte rätt. Det är som om jag måste försöka glömma det och göra någon ofrivillig rörelse för att det ska ske.

Hur som, det jag vill komma till: Igår hände det igen. Mitt under Idol, då jag skulle resa mig och gå ut  köket, kom jag åt och fastnade till i Ludvigs sko som låg på golvet. Visste direkt. Fan! Jag vill inte, har inte tid med detta just nu...

Så nu är det bara att köra på som jag brukar. Nedra tå. Den ska få! 

Madeleine

  Härliga härliga människa. Åh vad glad jag blir!

Uppdatering: Gick väl sådär.. Men en liten stund fick vi ryckas med i alla fall. Helt okej startfält i övrigt. Rätt att Chris åkte ut, men Minna hade kunnat ryka istället för Madde. Eller Sassa. Cool och duktig, men kan hon något annat än hårdrock? Och vad håller Alice på med? Så jäkla bra, visa det!

Fredagsmys på sjukhuset

Mammas lille Puff

Pojkarna delade broderligt på middagen

Vi var en lång stund med Viktor och Niklas på sjukhuset idag. Jättemysigt. Tyvärr var Viktor ännu inte tillräckligt bra för att få åka hem, så ännu en gång fick jag och Ludde åka hem själva.

Nu ännu mer fredagsmys här hemma med mina tre äldsta älsklingar. Idol, godsaker och gos väntar. Ser också fram emot nypremiären av Modern Family.

Kram!

Återförenade!

Återförenade!

Ett barn sover

...och vad ett barn gör är allt mamman behöver ha koll på just idag. Plus kanske vad mamman själv gör. Mamman sitter och äter lunch i lugn och ro, kollar på tv och skriver lista. Kanske också ska sova lite. Gott så.

God morgon!

Åh vad vi har sovit gott i natt, Ludvig och jag! Jag somnade på två röda igår och fick sedan, med undantag från ett uppvak för inhalation, sova hela natten. Ludvig t.o.m. fortsatte sova en timme efter det att jag gick upp. Det märktes att han hade en del att ta igen.

På sjukhuset har det också gått bra inatt. De har väckt Viktor för inhalation var tredje timme, däremellan har båda han och Niklas kunnat sova gott (det är nog så man bör göra ibland, kanske inte nödvändigtvis på sjukhus, men att dela upp så alla får sova utan att störa varandra). Alla har sagt att Viktor varit så duktig och fin. Så klart, min lillskrot. Åh vad jag längtar! Efter ronden vid tio får vi veta vad som gäller idag.

Nu är det alldeles lugnt här hemma. Jag har varit iväg till jobbet en snabbis, vi har ätit frukost, kollat på "The voice" och bara myst. Det är verkligen ingenting att bara ha en plutt att rå om!

Nu ska jag och Ludde skriva veckobrev. Önskar er en härlig fredag i vackra höstvädret!

Hemma igen

Fast bara med en liten skrutt...

Viktor var fortfarande väldigt tät i andningen och behövde få mer hjälp, så han och Niklas blir kvar över natten. Jätteskönt att vara hemma med Ludvig och fantastiskt att få landa en stund och mysa med Rasmus och Amanda. Men att lämna Viktor, om än i tryggt förvar med pappa, och åka därifrån, fy tusan.  

Mitt barn, på sjukhus, utan mig... Som ett hål i hjärtat känns det.

Nu ska jag ta med min stora lillprins och krypa i säng. Bara han och jag. Sova hela natten? Vi får hoppas på det. Kram och god natt!