En riktig skitdag

Morgonen började skruttigt. Vaknade på uruselt humör och sedan fortsatte det så, med en dag som gick i ett. En riktig måndag. Plus trötthet, huvudvärk, snuva och hosta som aldrig ger med sig. Flera krävande möten avlöste varandra och kvart över sex sladdade jag slutligen hem till barn och barnvaktande mormor med vällagad, hälsosam delikatessmiddag ala Donken i högsta hugg. Häpp. 

Nu, efter kvällens jobbpass, har jag tagit ett varmt bad och tittat på första avsnittet av "Biggest looser". Känner mig tom, trött och slut som artist. Dålig. Nu sova och hoppas på en bättre dag imorgon.

Över och ut.

Ny vecka

En minst sagt händelserik helg är till ända. Så mycket tankar och känslor - glädje, lycka, sorg och oro i en salig blandning, dessutom kryddat med en hel del stress och ångest.

Måndag igen. Regn och rusk och tio minuters letande efter parkeringsplats. Nu kör vi. Wohoo...

Oro

Tydligen tycker vi föräldrar i den här familjen att det är helt okej att vår son åker buss mitt i natten tillsammans med en massa läskiga huliganer långt bort till en helt annan stad för att se på en fotbollsmatch. Tydligen tycker vi det. Vissa av oss. Andra av oss har ont i magen och håller på att oroa ihjäl oss. 

Uppdatering: Nu kommer också den ofattbara nyheten om bråk utan dess like. En djurgårdssupporter dödad. En människa. Någon annans son, i en stad långt borta. 

Min son är på väg hem, ledsen, arg och skärrad. Och jag kan inte vänta tills jag får krama om honom. 

På listan över saker jag aldrig trodde jag skulle göra

Att först sitta i ring tillsammans med mina kollegor och torka av fötterna med en varm frottéhandduk, för att sedan stoppa ner dem (fötterna, inte kollegorna) i en balja full med firrar. Inte alls så läskigt som jag hade trott, men en mycket märklig känsla.

Resten av dagen var desto mer angenäm.

Vila och avkoppling,

bad i varma bassänger i värmande vårsol och med detta som utsikt,

te- och fruktbuffé.

bubbel,

god sushilunch (får garanterat också vara med på listan - att sitta på restaurang och äta med hela gänget iklädda badrock)

och slutligen en härlig överraskning i form av skumpa, frukt och karaoke!

Sammanfattningsvis en underbar dag i fantastiska miljöer tillsammans med ännu mer fantastiska kollegor.

En kväll på stan med maken

...har helt klart fått en ny innebörd. 

Världens stoltaste syster

Mitt under Yasuragimyset, iklädd badrock och tofflor, får jag ett av de bästa beskeden på länge:

Lillebror etta i Battle of Scandinavia 2014.  Helt underbart!! 

Checkar in

...för en hel dags njutning tillsammans med bästa kollegorna. 

Det här med tålamod

...har aldrig riktigt varit min grej. 

Zetas - check!

Fikonträd - check!

Blodört (ja, det är de där små plupparna i jorden) - check!

Dessutom thalior, som jag önskat mig så länge, samt ursöta små glasvaser. Och, viktigast av allt: En pratstund med Victoria herself! 

Efter att ha strosat omkring och suktat efter allt fint gick jag slutligen hem, löjligt starstrucked, lite fattigare och alldeles, alldeles lycklig. 

Tom...

Bra vecka, bra flyt. Massor som hänt, massor av inspiration, massor av tankar, men nej. Inga inlägg. Det står fullkomligt still och jag kan inte komma mig för att skriva ett endaste någe. Får bara inte till det.

Jag skulle i och för sig kunna berätta att vi i övriga familjen i tisdags blev bjudna på jättegoda våfflor av världens bästa Rasmus. Sådan lyx att komma hem från jobb och olika aktiviteter och få sätta sig till dukat bord och bara njuta!

Jag skulle kunna berätta att jag gått totalt bananas på vårlängtfronten och just nu knappt kan tänka på annat än vår altan, trädgårdsskötsel, utemöbler, krukor och olika växter. Varje ledig stund knarkar jag bloggar, klipp, hemsidor, böcker och trädgårdsmagasin och kan bara inte vänta tills jag får komma iväg till Zetas.

Jag skulle kunna berätta att det allra högst upp på önskelistan just nu står ett fikonträd. Must have! Fikonträd, pipranka, blodört och stormhattsranunkel är något av det jag ska satsa på i år! Är också sugen på myrten, men de verkar så svårskötta... 

Bild från Blomsterlandet

Jag skulle kunna berätta att de örter vi sådde förra veckan redan har tagit fart och börjat växa. Jättekul och spännande, tycker både pojkarna och jag.

Jag skulle kunna berätta om att jag tror mig ha dödat mitt olivträd, som jag tyckt jag tagit så väl hand om under vintern och så kärleksfullt skött enligt konstens alla regler. Eller, nja. Inte alla regler. Jag kan ha missat en liten detalj. Den lilla detalj som nu helt plötsligt står överst i precis varenda olivträdsskötselsbeskrivning och som jag totalt måste ha missat när jag noggrant kollade upp och läste på i höstas. Att olivträd behöver mycket ljus under vintern.

Eh.. Man kan säga mycket om vår matkällare, men ljus, det är den inte. Nej, där råder snarare totalmörker. Så vi får väl se hur det går för den stackaren... Än finns det hopp!

Jag skulle kunna berätta om alla härliga lektioner mina duktiga lärarkandidater håller i samtidigt som jag bokstavligt talat håller mig på mattan och tittar på.

Jag skulle kunna berätta om en massa bra saker som jag tagit tag i att fixa i skolan nu i veckan. Tex har jag limmat mattbitar under alla stolar för att förbättra ljudnivån i klassrummet. Jag har även, efter föräldrars initiativ, fixat en bokbytarhylla. Det är helt enkelt en bokhylla där man kan ställa böcker man läst och inte vill ha kvar och även ta böcker som man önskar läsa. Bra för både läslust, ekonomi och miljö - win, win,win!

Jag skulle kunna berätta om de goda semlorna som jag och maken smällde i oss häromdagen. Ja, jag äter mycket nu. Nej, det är inte bra. Ja, jag ska ta tag i det. Snart.

Jag skulle kunna berätta om den jättetrevliga After Worken som jag var på nu i kväll på världens bästa arbetsplats.

Jag skulle kunna det. Men nä. Jag orkar inte. Får bara inte till det.

Så jäkla surt

Min storfavorit, en av de två, föll på målsnöret. Det var ju tjejerna som skulle vara i final, det har jag sagt ända sen jag såg dem första gången på uttagningarna. Fan!

Nåja, nästa vecka gäller det. Mästerkocksfinal. Heja Ala!!!

Morgonens samtal

Jag: Niklas, nu måste jag gå. Idag får ni ta fram gummistövlarna, för det regnar jättemycket ute.

Niklas (fortfarande sovandes): Mm okej, blommisar och regnjacka idag!

Jag (skratt): Vad sa du? Lommisar? 

Niklas (irriterat): Nej, Blommisar!!

Jag: Ah, vad är det då?

Niklas: Meh... Gummistövlar med blommor på! 

Jag: Jaha, har vi några såna? Och brukar vi kalla dem för blommisar?

Niklas (nu nästan helt vaken och skrattande): Nej, men jag tycker verkligen att man borde göra det. 

Japp. Så idag var det regnkläder och blommisar (utan blommor) som gällde. Basattnivet :)

Gympadojjor i grus

Underbart vårtecken! 

Om nätterna med min man

Under åren har jag försökt anteckna mycket av det fina, roliga, tokiga mina barn sagt och gjort. Rasmus och Amanda har varsin bok med samlade anekdoter och citat medan Ludvigs och Viktors bravader mest finns nedskrivna här i vrån (ett av mina dåliga samveten för övrigt, att jag aldrig hunnit/orkat/tagit tag i att göra varsin bok till dem också..). 

Mer och mer börjar jag känna att jag även borde gjort en samling med "Sagt och gjort av Niklas". För jisses vad den mannen kläcker ur sig och gör roligheter, framför allt i sömnen eller precis då han vaknar. Flera natt- och morgonhistorier har jag ju redan delat med mig av, men tro mig, det finns fler. Tyvärr kommer jag inte ihåg alla, men jag har börjat försöka skriva upp saker han säger så att jag ska kunna minnas och återberätta det för honom.

En av de allra värsta gångerna var då killarna var små och vi kämpade med vaknätter, blöjbyten, kräkningar, dubbelamningar och flaskor till höger och vänster. Visst hjälptes vi åt, men Niklas har aldrig varit den som självmant vaknat och skuttat upp..
En natt hade jag suttit en lång stund med båda pojkarna som var vakna och ledsna och till slut gav jag upp. Desperat försökte jag få Niklas att vakna, men han sov som en stock. Efter en stund, efter ett antal viskningar och svordomar, hände det dock något och Niklas hävde sig upp. Liggandes på ena armbågen tittade han så på mig, fyrade av världens leende, gjorde dubbla tummen upp och så lade han sig ner och somnade om igen. Gissa om han var billig då. Det är tur att jag älskar den där människan.

Igår natt var det dags för den senaste i raden av skojiga nattprat. Som så många andra nätter hade Niklas brett ut sig och låg på diagonalen i sängen, vilket gjorde att det inte fanns så mycket plats över till mig. Irriterat försökte jag putta och sparka på honom och skulle just flytta hans ben då han vaknade till och frågade vad jag höll på med. Jag bad honom flytta på sig varpå han gjorde det och jag sa "tack". Med ett artigt leende vände han sig mot mig och utbrast "Men det är väl ändå jag som ska tacka". 

Ja. Så har vi det om nätterna. Jag och min man.

Rart

From Bump to Buzz.

Här.

Inte fullt lika mycket lycka en snorig och hostig lördag

Som sagt. Kontraster. Rådjursstek någon?

Lycka en snorig och hostig lördag

Att mina efterlängtade snödroppar äntligen börjat titta upp på olika håll i rabatterna. Älskar snödroppar och har alltid drömt om att ha fullt av dem i trädgården. Förra hösten pillade jag ner ett gäng lökar lite här och var men till våren hände ingenting. Jag trodde att det var kört, och i höstas blev det inte av att jag satte några nya. Men nu så. De är inte många, men så söta. Och de är där. Välkomna!!

Det känns också helt okej att båda killarna blev hembjudna till bästa kompisarna på lekstund och lunch. Från början hade vi tänkt splitta tvillingparen och låta dem leka uppdelade på två håll, men detta passade onekligen väldigt bra just idag. 

Så, läget just nu: Mjukisar, raggsockor, soffläge, tv-repriser, kaffe och glass. 

Because I´m worth it. 

Kontraster...

Bara två dagar senare:

Är det inte kärlek så säg?

Att hosta som en tok hela kvällen och ändå avvakta med att ta cocillana utifall maken skulle vilja ha skjuts hem från jobbet.

Det ville han. Nu är vi hemma och en kvällshutt är tagen. Natti natti!

Let's Dance på vår gata i stan