Får man gå på helg nu?

Måndag kväll, känner mig redan lätt slut som artist...Börjar också känna av halsen och känner mig lite orolig med tanke på att både många barn i klassen och Tisam var sjuka idag. Nej, nej, nej, inga sjukor här tack. Sånt har jag inte tid med!

Kram och god natt!

No return, no surrender

• Jobb-,skol- och förskoleförberedelser - check


• Möhippa - check


• Skolstart - check


• Bellmanstafetten - check


• Kräftskiva - check

Nu är det ingen återvändo. Nu MÅSTE jag ta itu med gympan. Några idéer har jag men nästan allt återstår att fixa. På torsdag ska det vara klart. Fy sjutton vad jag inte tycker att detta ska bli helt skitkul...

Ps. Om det är någon som fortfarande sitter inne på roliga förslag på låtar och/eller steg, var inte blyga... Och ja Anneli, det BLIR Waka waka

Kräftskiva!

Bästa huvudbonad vinner. Vad tror ni? Är iallafall den som fryser minst om skallen denna afton  

Senaste numret av Buffé

Teletubbies

Fredag!

Första skolveckan är till ända. Den har varit galet hektisk på alla sätt men ändå helt fantastisk. Min magkänsla växer sig allt starkare, detta kommer bli riktigt bra. Vilka barn, vilka kollegor! WOW!

Nu hemma med de små. Underbart, som jag har längtat! Idag hade inskolningen inte gått lika bra tyvärr. Att sova på dagis var ingen hit. Niklas hade fått gå hem med dem efter ett tag, nu börjar de bli helt slut... Vi ska dock försöka kämpa oss uppe ett tag till.

Mysbyxorna och glasögonen är på, allt annat lagt åt sidan för en stund. Detta har jag sett fram emot. Fredagsmys.

Ha det gott!

Inskolningen dag ett

Ja just det. Det hade gått bra på förskolan också. Mycket bra. Den ansvarige förskolepedagogen (!) imponerade med att direkt hälsa med rätt namn på rätt prins, efter att bara ha träffat dem en enda gång tidigare. Härlig start!

Sedan var det full fart med massa lek och med två trötta pojkar som resultat efteråt. Och en trött pappa... Som sagt, det är mycket nu... Puss älskling, jag tycker du är fantastisk!

Imorgon är det dags igen, denna gång med både lunch och vila. Spännande!

Nu har jag just fått färdigt veckobrevet som ska ut imorgon bitti. Är kräkfärdig av trötthet. Sängen nästa. Natti natti!

33.24

Långt ifrån bra, men helt okej tid ändå med tanke på förutsättningarna och med tanke på att det kändes som om jag lufsade fram. Laget kom på 727:e plats.

Heja oss!!

Markoolio pappa

Åh så roligt! En liten Moa. Och vi som nästan var med lite där på sluttampen...  

Någonstans här började jag se ljuset

Sen kom upploppet och nu känns det bra. Nästan kul. Jag sa ju det.

Mer än halvvägs iallafall!

I spåret!

Fy fan...

Så var det ju det där jäkla springeriet också...

Bellmanstafetten. Imorgon.

Jag. Vill. Inte.

Det är inte så mycket för själva löpningen (joggingen/lunkningen), det är det faktiskt inte. Den vet jag att jag överlever, med hjälp av en del flås och nio delar jävlar anamma. Och jag skulle nog t.o.m. kunna tycka det var kul. I alla fall efteråt.

Nej, mest handlar det om familjen. Mina kära som jag knappt sett och som knappt sett mig alls de senaste två veckorna. Det har varit lite mycket nu. Och så ännu en stund iväg. Det känns tungt. För både min och deras skull. Vill hinna vara med dem den lilla tid som finns nu, och om det blir en sekund över så måste jag jobba. Inte springa och ha mig.

Men det får gå. Det är klart att det går. Och kul ska det bli. Efteråt.

15 månader

...fyller de idag, mina älskade, fantastiska, helt underbara små prinsar!

Så stora har de blivit bara den senaste tiden, jag tycker verkligen att de går framåt i utvecklingen varje dag. De är så med, vill prata och berätta hela tiden, även om det än så länge inte går att urskilja alltför många ord. Ändå har de vissa läten och tonfall som gör att man ofta förstår precis vad de menar.

De är jätteduktiga på att äta. Både när det gäller vad, hur och hur mycket. Sitter där med sina små skedar och äter hur fint som helst. Häftigt!

Leker tillsammans gör de hela tiden och har verkligen stor glädje av varandra. Det är helt obeskrivligt härligt att höra hur de skrattar tillsammans. Åt varandra, med varandra. De leker med bilar,tåg och dockor, de dansar till musik och älskar att läsa böcker. Helt plötsligt kom det, så himla kul. Och så mysigt att se hur de sitter och tittar i böckerna och gör precis likadant själva som vi gör när vi läser tillsammans.

Mycket gos blir det. Det märks att killarna tycker om varandra. De kramas, pussas, är nära. Kan bli jättebekymrade om den andre är ledsen. Stoppa napparna i munnen på varandra. Sött.

Sedan blir det också ganska mycket bus, de är ÖVERALLT och på allt dessa herrar. Dessutom en hel del bråk och kiv. Inte lika kul och sött...

Imorgon börjar de på förskola (jag skriver förskola för att jag vet att det är det korrekta, men jag menar dagis för jag tycker att det heter så). Otroligt. Mina små pluttar. Hos andra. Med andra. Men jag tror och hoppas att det kommer bli jättebra på alla sätt.

Helt klart är att vi går in i ett helt nytt skede i livet. Det har redan börjat. Jobb, gympa, dagis förskola, mellanstadie, högstadie, fritidsaktiviteter. Nu andas vi djupt och så kör vi. På´t bara!

Om Kevin, Gunnar Svan och de andra

- Trodde han hette Gunnar (aftonbladet.se) 

Men hur sött var förresten inte det då? Inte så jäkla lätt att hålla koll på...

Tycker för övrigt att det är jättekul att Fångarna på fortet är tillbaka, även om jag inte sett riktigt hela programmen. Gillar formatet, gillar Gunde, gillar Agneta. Plus att lagen hittills varit roliga att se. Dagens citat kom från ursöte Let´s Dance-Tobias, som ivrigt uppmanade Ann Wilson att "ta dem i stjärten!". Garvade lika gott som Agneta.

Nu sängen. Skynda, skynda!, som Gunnar skulle ha sagt  

Galet galet och galet härligt

Det har varit hysteriskt intensivt dessa två dagar, men allt har gått fantastiskt bra. Bättre än väntat. Uppropet var verkligen superlyckat. Jag överlevde, jag kräktes inte och alla, både barn, föräldrar och fröknar, var nöjda och glada. Häpp!

Nu är jag slut. HELT JÄKLA SLUT. Men åh vad jag ÄLSKAR mitt jobb. Påminn mig gärna om det de dagar jag tvivlar...

Må bäst!

Sjukt stora blåbär

...har vi på vår blåbärsbuske. Och goda!

Möhippe- och lägesrapport

Ja vilken dag vi hade igår, verkligen lyckad från tidig morgon till inte så sen kväll!

Vi började som sagt med kidnappning i arla morgonstund, sedan blev det under dagen utflykt till Fjäderholmarna med glasblåsning och jättegod lunch, insamling av visdomshjärtan samt massage. Störst av allt var nog dock att Fia fick träffa sin idol och sin blivande makes look alike; the one and only Markoolio. Så himla kul att se hennes min och så fantastiskt rart av honom att ställa upp, trots bebis som väntas komma när som helst. Dagen avslutades sedan med middag och vinprovning här hemma i kråkslottet. Mycket trevlig dag och mycket lycklig brud. Underbart!

Idag under eftermiddag och kväll har det, förutom familjegos, mest handlat om skola. Nu börjar det pirra rejält inför morgondagens upprop... Precis innan jag gick hem i fredags kväll spikade jag upp ett alfabete samt fick in de sista bänkarna, så nu börjar det i alla fall likna ett klassrum. Hoppas bara att inte allt ska vara täckt av byggdamm när vi kommer imorgon...

Lite småfix kvar att ordna imorgon bitti, annars ska det mesta vara klart. Nu måste jag försöka sova. Tack för idag!

Hemma!

En liten förkik...

Som sagt, lyckat var det!

För första gången på mer än ett och ett halvt år

...har jag fått sova en hel natt! Kom i säng i bra tid, behövde inte gå upp en endaste gång och fick sova tills jag vaknade. Nu på morgonen har jag bara såsat runt alldeles ensam här hemma. Jättemärkligt och jätteskönt. Att jag sedan längtar ihjäl mig efter min familj, framför allt de där små rackarna som jag ju aldrig varit ifrån förut, är en annan femma..

Nu ska jag slå på stort och lyxa till det med att duscha själv också. Har nämligen inte heller hänt så många gånger den senaste tiden. Sedan är det återigen skola som gäller. Imorgon smäller det!

Rapport från den superlyckade gårdagen kommer senare. Hej så länge!

Nu kör vi!

Det har inte bara varit skolförberedelser denna vecka. Det har handlat om lite annat också...

Precis just NU springer vi in och kidnappar Fia till hennes MÖHIPPA!! Tjohoo!

Må vädergudarna och Markoolio vara med oss... Trevlig lördag!

Tada!

Tada!

Sakta men säkert

Senare på eftermiddagen igår såg vi dessa kartonger i trapphuset. Världens bästa vaktmästare Lasse jobbade som en tok...

...och när jag lämnade bygget framåt kvällen såg det ut så här. Som sagt, nu börjar det hända grejer... En dag kvar och hysterisk mycket att fixa. Men vi har klassrum, bänkar och stolar. Detta blir toppen!

Titta!

Nu händer det grejer...   

En liten detalj så här vid skolstart

- Ja, just det Nettan, det är nog en sak till du bör veta, sa min rare rektor till mig igår. Det kan bli så att du inte kommer hinna få några bänkar tills barnen kommer på måndag... Men det är väl en baggis? tillade han sen lite skämtsamt.

Jo... Med tanke på att vi ännu inte har något klassrum så känns det nog som en baggis...  

Det roligaste som finns

Sammanfattning på väg till sängen

• Hann med bussen.


• Jättebra om än otroligt intensiv dag


• Världens bästa kollegor som alltid


• Bastu och bad


• God middag


• Dödstrött


• Sova

SMS-bloggat från mobilen

Heldagskonferens på Häringe slott. Bussen går kvart i. Jäklar vad sen jag är...

Första dagen avklarad

Lång dag...

Allt har gått jättebra, bättre än väntat på många sätt. Att fixa i klassrummet hade jag rätt i att jag kunde glömma, vill det sig väl får vi komma in i våra rum på torsdag eller fredag. Men jag hann sitta många timmar med mina två parallellklasslärare och vi hann göra massor. Så skönt!

På eftermiddagen var det underbart att få komme hem och gosa med prinsarna igen. Sedan har det varit fullt upp. Ända tills nu. Är så trött så ögonen går i kors (mer än vanligt...). Måste sova, för imorgon börjar det på allvar. God natt!

Men okej då

Vid närmare eftertanke kom jag på att farbror rektorn kanske inte skulle godta just de ursäkterna att inte komma och jobba. Tror inte att han skulle köpa vare sig separationsångest eller klädbrist. Framför allt inte den.

I och för sig är det högst frivilligt att komma in idag, och i och för sig har jag den senaste veckan jobbat hemma så att jag med gott samvete skulle kunna unna mig att ligga kvar hemma och pilla naveln (för det är ju det jag gjort nu under den här tiden jag varit hemma och såsat....). Men ändå. Jag vill ju dit. Det är trots allt så himla skönt att komma på plats. Att få undan lite jobb. Kanske t.o.m. få en skymt av klassrummet bland allt byggdamm. Mer än så vågar jag inte hoppas på när det gäller just den biten. Mest av allt ser jag fram emot att få träffa alla (dvs de som inte pillar naveln på annan plats). Att få ta den här dagen och hinna prata ikapp lite innan allt kör igång på allvar.

Så, strax hoppar jag på cykeln och beger mig. Till jobbet. Ciao!

Och så var det ju en sak till...

En annan liten tanke som kommit smygande nu under morgonen. Något som jag litegrann förträngt och låtit överskuggas av oron inför själva jobbiten.

Att lämna Ludvig och Viktor. Att överge dessa värnlösa (läs otroligt tuffa och kavata), små (läs snart 15 månaders) varelser i händerna på en annan människa (läs deras far, till på köpet världens mest fantastiska sådan). Jag vet att oron ligger helt hos mig och jag vet att de kommer ha jättehärliga dagar här hemma. Men ändå. Att inte ha dem hos mig hela tiden. Det känns lite i magen...

Där sket det sig

Jaha. Nehej. Kan visst inte gå och jobba idag. Har helt enkelt inget att ha på mig. Nämen så synd.

Pirr i magen

Det är måndag imorgon. Jobbmåndag. En väldigt lindrig sådan, men ändå. Jobbtajm. Ska nog försöka sova nu.

Heja!

Är inne på midnattsloppet med Amanda. Vilken stämning! Heja Anneli!

Wohooo!

Var på världens bästa pass med världens bästa Pernilla idag. Underbar musik, underbar tjej. Så jäkla duktig, proffsig, snygg, medryckande, härlig!

Är helt hög  

Om att fly

Våra killar hatar avsked. Går någon av oss andra iväg gallskriker båda två helt otröstligt en lång stund. Det räcker med att vi går in på toa eller ner i källaren för att panik ska utbryta!

För att klara det här har vi väl utarbetade flyktstrategier. Den eller de andra underhåller barnen, ser till att de inte märker något av vad som är på gång. När kusten sedan är klar är det bara att sticka. Ta med det som ska tas med, välja den flyktväg som är lämpligast för tillfället, hoppas på att det finns några skor just där och bara dra. Illa kvickt. Ögonaböj. Hals över huvud.

Nu står jag utanför gymmet. I träningskläder, strumpor och träskor. Snyggt.

Ludde kan också

llSå klart!

Men allra roligast är ändå att klättra upp båda två, samtidigt.

Då blir det ju dessutom lite extra trångt, farligt och härligt.

Suck...

Om det här med att springa

Det kan ha verkat som att jag skrev några inlägg där på morgonen för att slippa ta mig ut och springa. Jag förstår att det verkade så. Det var så.

Men sen tog jag mig faktiskt i kragen och stack ut! Tog mig runt en runda och gjorde det bra. Klarade att springa hela vägen, förutom när jag var tvungen att stanna till vid tre rödlysen. Så himla stolt är jag!

Jag har aldrig varit, och kommer nog aldrig att bli, en sån som älskar att springa. Dock har jag tidigare kommit dit att jag tyckt det varit helt okej, t.o.m. skönt att sticka ut en sväng. Där är jag inte nu. Fy fan. Dels har jag katastrofalt dåligt flås jämfört med förut, dels har jag en mycket tyngre kropp att släpa runt på och dels så har jag helt enkelt inte hittat den rätta känslan. Förhoppningsvis infinner den sig så småningom, mycket troligt i takt med att de andra två punkterna förbättras.

Målet nu är att den 26:e augusti palla att springa 5 km, helst utan att dö på kuppen. Då är det nämligen någon idiot (läs jag själv) som anmält mig till att vara med i Bellmanstafetten. Vi är ett gäng från jobbet som ska kuta. Lät som en jättebra idé. Innan sommaren...

Bara att bita i det sura äpplet alltså och kämpa på. Jippi...

Idag är det de vänsterhäntas dag

... läste jag för en liten stund sedan. Hade ärligt talat ingen aning om att denna dag existerade, men med en liten vänsterhänt prinsessa här hemma är det klart att vi får ta och uppmärksamma den . 

Hittade en några år gammal artikel i Aftonbladet med lite intressant fakta om detta med vänsterhänthet (vilket ord). Bla kan man läsa att de vänsterhänta utgör ca 10% av världens befolkning samt att de är överrepresenterade bland musiker, dansare och andra kreativa yrken.

Det fanns även med en lista med vänsterhänta kändisar, däribland tvillingarna Mary-Kate och Ashley Olsen. Hur det blir med våra små tvillingprinsar är nog för tidigt att säga. Än så länge använder de båda händerna, men oftast högern tycker jag.

Den 13:e augusti. Vänsterhäntas dag alltså. Grattis Amanda och alla andra vänsterhänta där ute!

Viktors senaste

Är det konstigt att denne lille toker lyckas ramla och slå sig PRECIS HELA TIDEN?

Eller att den ömma modern börjar bli uppriktigt oroad över hans fortsatta väl och ve...

Min häck är inte helt oöm den heller...

Fy sjutton. Gympa igår, gympa idag. Bra där. Men aj. Imorgon springa. Kanske. Men nu har jag ju sagt det så...

Sms från Tina:

"Har träningsvärk i rumpan"

Men så härligt att höra!    

Coolaste killarna i byn

Japp. Tror bestämt att det är mina.

Mystiskt försvinnande

Idag var det gympatajm igen. Fortfarande är det sommarupptrappning som gäller, så det nya passet behöver inte vara klart än på ett par veckor. Just nu undrar jag om det någonsin blir det..

Nåväl, idag gick det helt okej i alla fall. Något som var roligt var att både Amanda och Tina var med och kämpade. Det gick jättebra. Men... Plöstligt hände något mycket märkligt. En av låtarna på md´n var bara borta. Den har varit med under hela tiden jag kört det här passet, senast förra veckan och sedan dess har skivan legat i fodralet som vanligt. Så var det bara tyst när vi kom till det spåret. Så himla konstigt!

Får undersöka det hela närmre till nästa vecka. Nu måste det sovas. God natt!

Så jäkla surt

Har just kommit hem efter att ha lämnat in bilen på service. Vet ni vad det kostar att lämna in en bil på service? Nästan 4000 kr. F Y R A T U S E N. Hutlöst!

Jag ska få gå på bröllop!!

Hemma efter en jättetrevlig middag hos Fia & Fred.. Visserligen hann vi varken sitta ner någon längre stund alla tillsammans eller prata så vidare värst mycket pga alla barn som sprang omkring och var halvgalna. Men det var ändå så himla mysigt att ses, som alltid. Tycker om de där människorna. Mycket.

Och nu gott folk kanske jag äntligen ska berätta här bloggen vad jag vetat sen innan sommaren, tänker på om dagarna och drömmer om på nätterna (förutom skola och gympa, vill säga). Det absolut roligaste på länge.

Det ska bli bröllop. Jodå. Min finaste Fia och hennes drasut till blivande man har ÄNTLIGEN fått arslet ur vagnen och ska till att gifta sig nu i slutet på september. Och jag och Niklas ska vara toastmasters på festen. Så enastående roligt. Visst?!

Simhoppssilver!

Åh vad duktig hon är, Anna Lindberg! Och vilken form hon är i, trots att hon ju fick barn för lite mer än ett år sedan. Som jag ungefär. Formen alltså.

Och om glädjen

Samtidigt är det med stor förväntan och glädje jag ser fram emot att köra igång igen. Känner mig fylld av positiv energi och har massor av tankar och ideér att försöka förverkliga. Längtar efter att få jobba med fina klassen, med fina Tisam, med fina alla.

Igår var jag på skolan för att försöka landa och få lite kontroll på tillvaron. Visserligen möttes jag av fullständigt byggkaos och kunde inte ens närma mig mitt blivande klassrum, där jag hoppats på att kunna börja bringa ordning. Men jag fick i alla fall leta upp alla mina nedpackade kartonger och kunde börja bläddra, tänka och planera litegrann. Plus att jag fick ett gäng värmande kramar och välkomsthälsningar från de få som redan var på plats. Jätteskönt att få första biten avklarad.

Nu ska jag förbereda en del saker hemma under veckan innan det kör igång på allvar nästa tisdag. Det blir bra det här!

Om ångesten

Söndagar har för mig alltid inneburit ett visst mått av ångest. Förväntningar blandade med oro inför den kommande arbetsveckan. Hur ska vi få ihop allt? Kommer jag orka, hinna, räcka till?

Efter ett lov är det värre. Hur det känns efter sommarlov ska vi inte tala om. Tankarna brukar komma smygande någon gång i slutet på juli, ungefär samtidigt som affärerna börjar skylta med alla skolstartsattiraljer. En liten klump tar plats i magtrakten och förvandlar resten av semestern till en enda stor nedräkning.

Nu har jag varit borta från skolan i ett och ett halvt år. Say no more.

På g!

Tre träningspass förra veckan! Börjar så sakta komma igång igen. Visserligen äts och dricks det fortfarande på tok för mycket och på tok för gott (läs onyttigt), men det får det bli ändring på när vardagen tar vid (snart...). Än så länge är jag bara så glad över att ha kommit över den första träningströskeln. Nu jäklar!

I övrigt laddar vi för sista gemensamma sommarlovsveckan. Alla hemma, alla lediga, alla tillsammans. Gott så.

Annika Östberg, del 2

Intressant eller inte, jag orkade bara inte lyssna... Det var något med hennes lugna, entoniga stämma som gjorde att jag höll på att somna så fort jag satte mig ner vid radion. Synd.

Nu blir det sängen i stället. Det har varit en tuff dag, så det behövs. Natti natti!

Om Annika Östbergs sommarprat

Tacksam Annika Östberg talade om "hemma" (dn.se)

Missade (så klart) Annika Östbergs program tidigare idag men har precis börjat lyssna på det nu. Folk får säga vad de vill, men jag tycker det ska bli väldigt intressant att få höra hennes levnadshistoria.

Jag sympatiserar inte på något sätt med det hon har gjort, givetvis inte, men jag tycker faktiskt inte det är fel att hon får vara sommarvärd. Och jag är glad för hennes, och hennes familjs, skull att hon fått komma hem. Det var på tiden.

Blixtar och dunder

"Helt galet" åskoväder i Stockholm (dn.se) 

Var tvungen att gå in och läsa om det helt sanslösa åskovädret som drog in över Stockholm igår. 2500 blixtar per timme var det tydligen. Och centrum för ovädret låg över Värmdö står det. Japp. Där var vi. Och ja, nog var det galet alltid. Har aldrig varit med om maken. Herrejösses, som det blixtrade!! Oavbrutet, det var som ett enda stort non stop-fyrverkeri. Lite läskigt, men framför allt otroligt mäktigt!

Tvillingar och bröllop

Har varit iväg på jättetrevligt heldagskalas (tack Eva & Hasse!) och kollade in på aftonbladets hemsida nu när jag kom hem. Möttes av två roliga nyheter:

Danska kronprinsparet har gått ut och berättat att de väntar tvillingar - åh så roligt, ska så klart bli spännande att följa!

Alex och Amanda har sagt ja till varandra. Härligt!

Länge leve kärleken! Nu sova.

Utan dina andetag

Hela veckan har vi gått omkring i vår lilla bröllopsbubbla. Tittat på bilder, lyssnat på musik, drömt oss tillbaka. Igår lyckades jag äntligen fixa så att ni ska få höra hur vackert Johan sjöng för oss i kyrkan. Här är det. Fina fina Johan, fina fina sången. Utan dina andetag.

 

Barnledigt!

Nästan...

Rasmus på fotbollscup, Amanda sover borta, bara Ludvig och Viktor hemma. På dagen långpromenad och fantastisk sushilunch. Nu ikväll mojitos och sen middag framför Sex and the City 1.

Tillsammans med den jag älskar.

Om Peter LeMarc

Peter LeMarc sjuk

Så himla tråkigt var det att höra. Men väldigt skönt ändå att behandlingarna gått bra och att han nu förhoppningsvis är på väg ur det hela.

Peter LeMarc har alltid varit en av mina stora idoler. Jag älskar hans musik. Dessutom var jag barnvakt till en hans barn en gång i tiden. Och det är faktiskt från honom jag tagit namnet till bloggen!

"Min vrå av världen", klipp

Apropå hurra

När vi ändå håller på och hurrar så här på morgonkvisten så måste vi ju också passa på att gratulera vår Ulrika på födelsedagen.

Grattis kära du! Hoppas din dag blir superfin på alla sätt. Massa kramar till dig från killgullisarna och alla oss andra.

Vi ses till helgen. Värmer du upp bocken till mig?   

Hurra, hurraaaaaa!

Härlig start på dagen

En vansinningt söt liten parvel som vaknar, skrattar och sätter igång med att ropa hurra det första han gör. Kan man göra annat än att skratta med?

Önskar er alla en fortsatt härlig dag!

Idag är det gympa som gäller

Måste försöka sortera mina tankar kring allt som väntar och ta en sak i taget.

Ikväll ska jag ha gympapass (det gamla), innan dess bosätter jag mig i salen och studion några timmar för att försöka komma igång med det nya.

Wish me luck!

Om att få tanka kraft

Att få träffa någon man tycker väldigt mycket om. Någon som vet och förstår. Bara sitta ner en stund, prata, lyssna. Inga konstigheter. Komma ikapp. Komma igen. Vad obeskrivligt välgörande det är.

Tack min Louise för att du finns.

Om bröllopsdagar - vad, varför och hur

Haha, hittade just lite fakta om det här med de olika årsdagarna inne på Bröllopsguiden. Idag har vi alltså firat pappersbröllop.

"Bröllopsdagar firar vi för att påminna oss om varför vi gifter oss. En dag att speciellt ägna åt varandra och ett tillfälle att uttrycka vår kärlek för varandra. Kanske firar ni dagen med en fest, en middag eller en resa - en dag att minnas och en dag att som ger nya minnen.

Alla bröllopsdagar har ett namn, och enligt gammal tradition ska mannen ge sin hustrun en gåva av just detta material. I dag är det lika vanligt att även kvinnan ger mannen en gåva på bröllopsdagen."

1 år Bomullsbröllop
2 år Pappersbröllop
3 år Läderbröllop
4 år Fruktbröllop
5 år Träbröllop
6 år Sockerbröllop
7 år Yllebröllop
8 år Gummibröllop
9 år Linnebröllop
10 år Tennbröllop
11 år Stålbröllop
12 år Sidenbröllop
13 år Spetsbröllop
14 år Elfenbensbröllop
15 år Kristallbröllop
16 år Fjäderbröllop
17 år Silkesbröllop
18 år Satinbröllop
19 år Galonbröllop
20 år Porslinsbröllop
21 år Nylonbröllop
22 år Jutebröllop
23 år Hampabröllop
24 år Sammetsbröllop
25 år Silverbröllop
26 år Korkbröllop
27 år Balsabröllop
28 år Massonitbröllop
29 år Plywoodbröllop
30 år Pärlbröllop
31 år Mahognybröllop
32 år Granitbröllop
33 år Gnejsbröllop
34 år Skifferbröllop
35 år Korallbröllop
36 år Marmorbröllop
37 år Tegelbröllop
38 år Cementbröllop
39 år Grafitbröllop
40 år Rubinbröllop
41 år Keramikbröllop
42 år Mässingsbröllop
43 år Plåtbröllop
44 år Nickelbröllop
45 år Safirbröllop
46 år Blybröllop
47 år Kvicksilverbröllop
48 år Zinkbröllop
49 år Aluminiumbröllop
50 år Guldbröllop
51 år Krombröllop
52 år Bronsbröllop
53 år Kopparbröllop
54 år Platinabröllop
55 år Smaragdbröllop
56 år Volframbröllop
57 år Manganbröllop
58 år Bärnstensbröllop
59 år Akvamarinbröllop
60 år Diamantbröllop
61 år Glasbröllop
62 år Topasbröllop
63 år Jadebröllop
64 år Emaljbröllop
65 år Krondiamantbröllop
66 år Uranbröllop
67 år Opalbröllop
68 år Granatbröllop
69 år Briljantbröllop
70 år Järnbröllop
75 år Atombröllop
80 år Platinabröllop

Åh, kan knappt bärga mig tills vår 19:e bröllopsdag älskling...

Idag idag

Ännu en bröllopsdag på vårt härliga Lida. Idag var vädret inte lika fint som förra året, men påminde desto mer om hur vi hade det på själva bröllopet... Pga regnet blev det alltså inte riktigt en heldag, men bad samt mysig lunch på värdshuset hanns i alla fall med.

Något som var himla kul var att personalen kände igen oss, och extra glada blev vi då de berättade att de fortfarande talar om vårt bröllop som det roligaste någonsin. Vad härligt, det tycker ju vi också att det var!   

Idag för ett år sedan

Tillbaks på Lida, nu med två man mer i bagaget.

Tänk så det kan gå...