Som det ska vara

N ❤️ N ❤️ R ❤️ A ❤️ L ❤️ V

Tillsammans!

Sista morgonen

Väskorna är packade och kroppen smord en sista gång. Nu frukost och en timme vid poolen innan bussen hämtar oss för avfärd mot flygplatsen. 

Dagens målbilder:

1. Bli hämtade av make och småprinsar vid flyget ikväll.

2. Soffmys med hela familjen samlad, Let's Dance, något gott att äta och en massa prat om veckan. 

3. Att få sova huller om buller, nära nära med mina två små gulliganer. Sjukt att man kan längta efter just det, efter en veckas himmelrike på sovfronten, men så är det. Imorgon är jag less på det igen, var så säker, men inatt ska det grottas!

Önskar er alla en riktigt trevlig fredag. Och grattis alla fina Marior ❤️

När man älskar sina medmänniskor lite extra

Att just när alla böcker är utlästa och öronen värker av allt poddlyssnande (Filip och Fredrik är fan inte kloka, men åh vad jag gillar de där två) hitta en hög med svenska skvallerblaskor som vänliga själar lämnat efter sig. Lyx! 

Tackarrrrr! 

Veckans möte!

Var på ett shoppingcenter tidigare ikväll och skulle just börja dra oss hem till hotellet då vi plötsligt hörde en mycket välbekant stämma:

"Här verkar det finnas mycket att titta på, mammaaa!"

Både jag och Amanda tvärstannade, stelnade till, gapade stort och vände oss om exakt samtidigt. Japp, där gick han. Björn. Vår Björn, från "De dejtbara". 

Stort!

bild: kanal 5 play

Och det var bara början...

Läste färdigt boken på rummet innan vi skulle ut och äta middag ikväll, och det var knappt att jag kunde hänga med sedan. Gröt så jag hulkade och kved om vartannat och hade efteråt både tårar och snor långt ner på tuttarna. 

En otroligt gripande och bra bok. Läs den! 

Blödig

Ja, det är jag ju alltid (en höjdpunkt var när jag på vägen hit på planet grät till en film utan att ens höra något ljud) men idag är det illa. 

Grinar av:

* att söta lilla prinsessan Leonore fått heta Lilian i andranamn.

* att se en äldre man på hotellet överraskas på födelsedagen av sin stora familj som plötsligt dyker upp från ingenstans.

* boken jag just nu läser - "Den frusna trädgården" av Kristin Hannah. Jösses vilken gråtfest, har tokbölat här vid poolen idag. 

* att höra mina underbara pojkars röster. Har stängt av rätt ordentligt här under veckan, men nu börjar längtan växa sig allt starkare. Saknar. Älskar! 

Japp, en sån dag är det idag. En riktig gråtdag. I övrigt har vi det fantastiskt. Strålande sol, blå himmel, vila och shopping. Allt gott.  

En av de bästa stunderna på dagen

...tillsammans med frukosten, läsning i solen och drink vid poolen:

Att komma hem till rummet på kvällen, krypa i mjukiskläder och köra dagens yatzy. Vem som vunnit flest gånger? Äsch... 

Viktigt meddelande till Lina:

Jag har nu köpt klänning till din 40-årsfest. Jättefin!

Slut på meddelandet. 

Sol, sangria och fredagspodd

Häpp! 

Heja Alcazar och Linda Bengtzing!

Räknar så klart stenhårt med att ni håller ställningarna i kvällens deltävling.

Ok?

Men vad härligt för er att solen skiner därhemma

...för här är den då inte. 

Förmiddagen bjöd visserligen på sol, men sen mulnade det på mer och mer. Resten av dagen har sedan ägnats åt mat, dryck, promenad och läsning. Har redan lyckats läsa ut min första medhavda bok - "Hennes iskalla ögon",  senaste delen ur Hammarbyserien. Nu ligger jag och är så där tom som man (jag) är just när en bra bok är slut. Längtar som vanligt redan efter nästa del!

Dags snart att väcka mor och dotter och gå och äta middag. Själv har jag inte sovit, dels ville jag läsa klart boken och dels måste jag ju passa på de korta stunder då jag får tillfälle att låna vårt wi-fi. Ni kan ju gissa vem som använder det dygnets alla andra timmar.. :)

Och nu är vi här

Det tog lång tid att komma fram, men sent i går eftermiddag kom vi så äntligen på plats. En öl i solen, middag (inte världens bästa tyvärr) och fika orkade vi med, sedan somnade vi alla tre sött. 

Nu ny dag, nya möjligheter, nya sol- och matchanser. 

Trevlig lördag på er! 

Ps. Trodde ju kommentarsfältet skulle ha svämmat över efter min fenomenala namnvits, men antar att ni fortfarande sitter dubbelvikta (typ som Ludvig) och skrattar ;) 

Nu åker vi!

Som sagt, det känns heeeelt okej... 

Var rädda om er alla så ses vi om en vecka!  

Bra Nettan...

Om man ska gå upp halv fem och taxin kommer kvart över fem. Är det då inte väldigt dumt att ha ställt klockan på 05.20? Jo, man kan tycka det. 

Nåväl, nu är vi på väg. Arlanda, here we come! 

Förresten så har jag gjort en egen :)

LUDVIG:

LUDOVIG:

Och det kommer mera...

Om fyra timmar kommer taxin

...och jag tänker att det kan vara hög tid att sova, efter en minst sagt galen dag. Simning, bad och simhopp med ett gäng ystra sjuåringar, storhandling, bikiniletning, mys med prinsar, veckobrevs- och viktiga mailskrivning, planering av morgondagen, taxibokning och så slutligen packning. 

Satt där i badhuset idag, kall och frusen, med vita, degiga (och så klart stickiga) ben och med allt stoj runt omkring. Tittade ut genom fönstret på den nyfallna snön och tänkte att det kändes rätt okej ändå att åka till värmen ett slag :)

Nu väntar en veckas vila, avkoppling och umgänge med två av dem jag älskar mest i hela världen. Det kommer bli så ofattbart härligt, även om jag givetvis kommer längta ihjäl mig efter mina fyra killar, främst de små. 

Som sagt, dags att sova. Natti natti!

Sådant jag skrattar åt just nu

Ja jag vet att jag är sen och att vissa är jättefåniga, men ack så roliga!!

Och så några tårar

Idag tackade vi Gina för ännu ett häftigt träningspass och tyvärr också för den här tiden. Även om det var väntat så blev det ändå ett något abrupt slut och inte ett öga var torrt efter vår lilla avskedsstund i omklädningsrummet.

Nu väntar nya tider, med nytt koncept. Vi ska försöka att fortsätta tillsammans hela gänget och att varva ansvaret för passen efter ett rullande schema. Vi börjar så, så får vi utvärdera och se. Det blir bra. Så klart!

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

JAPP HÖRRNI, DAG ETTHUNDRA IT IS!!!

Den 11:e november körde vi igång. Hjälp så länge sedan det känns nu... Från början en tapper skara, som mest uppe i tolv tror jag, men sedan har en efter en droppat av längs vägen. Sjukdomar, onda knän och annat har satt käppar i squatshjulet för allt fler. Men några envisa rackare har hängt sig kvar.

Nu står vi här, 100 dagar och ofattbara 10000 (plus minus några hundra, både jag och Emma ligger ärligt talat fortfarande några back efter våra magsjukor) senare och har klarat det!! Jag, Emma, Anna, Anette och Madoka. Så jäkla bra jobbat!

Från början var tanken att detta skulle bli en festens dag, med det storslagna temat rumpa och skumpa. Glada och med tighta stjärtar skulle vi ses allesammans, hade jag tänkt, och först göra de sista 100 benböjen tillsammans och sedan skåla i bubbel. Tyvärr har jag, med tidens gång och med bristande motivation, tid och ork varit tvungen att släppa de planerna. Och häcken är förresten inte så nedra tight den heller ;)

Men tjejer, jag hoppas verkligen att ni alla firar idag på era egna håll och, framför allt, att ni är ruggigt stolta över er själva. Det är jag, både över min egen och er bedrift. Ni är bäst!

Nu pausar vi lite tycker jag. Först sportlov, sedan Annas plankutmaning. Jag kommer inte ihåg exakt hur den var, men Anna har koll hon. Och klart jag hänger på. Precis som ni, eller hur?! Kanske, kanske att vi också kör en ny squatsutmaning någon gång i framtiden. Om ett tag. Men nu ska jag börja njuta av att inte ha en enda benböj hängande över mig på rätt länge. Så ofattbart skönt!!

Grattis världens finaste Cornelia!

Avslutar dagens inläggsbonanza (det märks att jag varit sjuk/ledig några dagar och hunnit med att skriva och fixa lite) med en hälsning till vår prinsessa på 5-årsdagen. 

Tyvärr har vi inte kunnat gratulera henne på plats idag, då Ludde fortfarande har feber, men det kommer. Tills vidare - från småkusinerna och oss alla:

Känns helt okej

Det kom ett litet mail:

Tackarrrrrr!

Så gott folk, bara en och en halv månad senare: ÅRET 2013

Men jisses hörrni, vilken tid det tog att få färdigt hela den häringa årssammanfattningen. Längre än vanligt, t.o.m. Det är ju liksom inte bara att skriva någonting, det ska tänkas, kommas ihåg (!), väljas (!!), sållas bort, skrattas, gråtas en skvätt eller sju och så till sist fås ner i text. Ett nedra projekt, helt enkelt. Att jag sedan hittade en sådan här färdig lista att fylla i kanske också gjorde sitt till, det höjde nog prestationsångesten snarare än att underlätta skrivandet, som tanken var. 

Det har varit svårt att få till det. Även om det gångna året för vår egen del mestadels har varit väldigt bra och faktiskt mer stabilt än på länge, så har det stormat mycket runt omkring oss. Flera i vår omgivning har haft ett tufft år och det har tagit mig hårt. Har inte helt hängt med i alla svängar, det enda jag vet är att det nu, mer än någonsin, är min tur att stötta, hjälpa och finnas där. Alltid. Oavsett.

Givetvis har även vårt år haft sina dalar (ni känner ju mig), några riktigt aptunga t.o.m, men vi har lyckats kravla oss upp och nog faktiskt blivit starkare på kuppen.  

Så vad har då hänt, hur har året varit? Här är den. Listan över 2013:

Årets happening:

Lillebrors bröllop och hela resan till Sardinien. Trots att saker inte alltid blir som man tänkt sig är detta definitivt en resa och en upplevelse jag kommer bära med mig resten av livet! 

Årets projekt:

Huset, som vanligt, och förre året framför allt grunden. Vilken tid det tog, men så bra det blivit. Det är fortfarande inte helt klart, men det känns redan som en helt ny villa. Bara resten kvar...

Utöver detta får jag väl också lov att nämna squatsutmaningen som, även om den ju ännu inte är avslutad, påbörjades förra året och upptog en hel del både tid och tankar under december månad. 

Årets slit

Att gå om varandra och få tillvaron att gå ihop med Niklas jobbtider, hämtningar, lämningar och diverse aktiviteter. Just lämningarna på morgnarna har för mig  kommit att bli ett rent helvete det här året, får ont i magen bara jag tänker på det. Annars börjar mycket - peppar peppar, ta i trä och kors i taket - falla på plats, tror jag minsann. För första gången på länge börjar jag kunna andas lättare och känna att jag har kontroll över tillvaron, och jag hoppas innerligt att det ska få fortsätta så även i år. 

Årets resa

Ja men det är ju Sardinien, så klart. Hade länge längtat efter att få komma till Italien och det var verkligen fantastiskt. Omgivningarna, människorna, maten, vinet - mmm.. Det blir definitivt Italien igen någon gång!

Dessutom var ju även årets resa till London en hit.

...stället för mig :)

Årets låt

Hm.. The Fox med Ylvis känns ju som en het kandidat (även om min solklara favvolåt med dem är "Stonehenge". Lyssnar, tittar och smajlar stort varje gång. Även Work it är en störd höjdare. De är inte kloka de där två).

En annan favorit är "Who let the dogs out", inte för att den kom förra året, utan för att den alltid kommer få mig att tänka på året med Jessica och "våra" underbara ungar. Framför allt på klassresan i våras då vi vuxna tokdansade till denna låt för våra lätt chockade men mycket glada elever. Se där, där har vi ännu en resa som borde stått med ovan.

Slutligen - I kissed a girl med Katy Perry. Ännu en "gammal" låt, men som tagit vår träning till helt nya nivåer. Eller vad säger ni, Emma och Anna? :)

Årets plagg

Oj. Mjukisbrallan, sad but true. Fick t.om. ett par nya i mors dags-present av Niklas och barnen, så att jag skulle kunna slänga ett par av mina trasiga och i alla fall se lite anständig ut när jag skrotar omkring (självklart har jag sparat mina skönaste och mest håliga ändå..).

Sedan måste jag nämna klänningen jag köpte till Italien. Ett av de dyraste plagg jag någonsin inhandlat, men med en dag kvar till avresa, en blåvals kropp och lätt panik fick det bli så. Och jag kände mig så fin i den!

Underbar klänning och ännu mer underbar familj, 

men surt att ingen såg och hann rätta till mitt örhänge på vift...

Årets bok

Hunger Games-triogolin, får det nog bli. Och de två senaste Kallentoft-böckerna. Läste som vanligt alldeles för lite. Dessutom gick ju på tok för mycket tid åt att, för tredje året i rad, försöka ta mig igenom "Hundraåringen..". Jag fattar inte att folk tycker den är så bra och lättläst. Den kanske inte direkt är dålig, men såå seg. Nu har jag väl kommit igenom ungefär halva, får se om jag klarar resten i sommar. Skam den som ger sig!

Årets köp: 
Plattorna till grunden samt allt fint till trädgården och altanen. Gräs, buskar och blommor, nya stolar och kuddar samt den underbara rottingsoffan som jag drömt så om. Vi har massor med tankar kring hur vi ska göra ännu finare därute i år, det gäller bara (inte så bara) att vi ska kunna enas hela familjen. Och så lite bygglov och sånt...

Även inomhus möblerade vi om rejält och köpte ny, stor soffa, vilket visade sig bli en riktig hit. 

Ett annat köp, ej att förglömma: "The giant nipple" :)

Och glasögonen för bövelen - ett val jag aldrig hade klarat utan er hjälp. Tack igen!

Årets tv-stund
Många, jag älskar verkligen våra tv-stunder tillsammans! Kan inte på rak arm komma på någon särskild just nu, men jag tror nästan att det är just då, då vi alla är samlade i soffan framför något härligt tv-program eller någon film som jag mår som allra bäst. 

Decembermyset med mitt och prinsarnas LasseMaja-marathon var i och för sig något som var himla härligt. Och ja, även stunderna framför familjen Hedenhös förresten. Den kalendern gillade vi alla, så den får det bannemig bli!

Årets film:

Om vanligt har jag ju tittat på tok för lite på film också. De filmer jag sa för flera år sedan att jag ville se på bio har jag fortfarande inte sett på tv eller dvd heller. De biobesök jag gjorde under året var när jag såg "Alfons Åberg" och "Flygplan". Inte så spännande. Sedan lånade jag ju också och såg "Hunger Games", men den blev jag lite besviken på i jämförelse med boken. Så av de tre väljer jag nog Alfons, mest pga den roliga vinsten och hela upplevelsen runt omkring. 

Årets pryl:

Telefonen. Går inte många meter utan den i handen. 

Årets blogg

Jag gillar så klart alla de bloggar jag regelbundet läser, men i år får nog valet hamna på min nya favvo Knivlisa. Så snygg, så smart, så sjukt rolig och så bara sjuk. Och med exakt samma dåliga underbara Göteborgshumor som jag själv :)

Årets community

Får nog säga Instagram, även om jag fortfarande hänger en hel del på fejjan. Men Instagram blir mer nära, med färre personer inblandade. En kul grej som jag gjort under året, och som jag fick tips om på en föreläsning om unga och nätvanor, är att jag skapat ett nytt konto under namnet Fröken Nettan. Har tidigare inte velat lägga till elever på mina privata konton på vare sig facebook eller insta, men här kan jag på ett jättekul och avslappnat sätt följa dem och de mig (valda delar).

Årets jobbigaste:

Våren, då allt var upp och ner här hemma och jag på riktigt trodde att jag skulle krascha rakt in i väggen med huvudet före. Svek, lögner, stress, ångest, nationella prov och en jäkla cirkus helt enkelt. Men, som sagt, vi överlevde. 

Årets förändring
Många! Vi har tagit flera stora kliv i år och gått vidare i nya viktiga skeden i livet. Son som börjat gymnasiet (hur galet är inte det då?), dotter som börjat högstadiet (i och med det klippte vi också de sista banden med Hägerstensåsen, vilket både jag och Rasmus var rätt nostalgiska ikring. Vi är ju sådana, jag och min förstfödde..) och slutligen de två små som börjat på storbarnsavdelning på förskolan. Det sistnämnda har varit tufft och tagit otroligt mycket energi, främst från mig. Men det blir bra. 

För egen del avslut med en klass och nystart med en annan. Omvälvande och stort. Och även om det varit svårare än någonsin, så har det blivit så bra. Nu, äntligen, känner jag att jag börjar landa i allt det nya och kan blicka framåt med mina nya älsklingar.

        

Många klippta band, som sagt. Och avklippt hår:

En stor förändring har också varit träningen. Efter det senaste årens hattande, sökande och träningsångest har jag äntligen funnit något som känns bra och meningsfullt. Både Gina och gänget har blivit mer än bara träning, vi är som ett litet lag. Passen är i det närmaste heliga och peppen och samhörigheten är något av det bästa jag upplevt på länge. Nu är vi tyvärr i något av ett vakuum, då Gina inom kort kommer lämna oss och åka hem till Australien. Som det ser ut nu lutar det åt att vi försöker fortsätta själva under samma former som tidigare, dock utan vår fantastiska coach...

Dessutom har det ju hänt en hel del positivt här hemma i familjen, saker som bidragit till att allt faktiskt börjar lugna ner sig lite. Niklas har körkort och vi har för första gången någonsin två heltidsjobb. Och två löner! Jag är den första att säga att pengar inte är allt här i världen, men det är en otrolig skillnad mellan att ha dem och att inte ha dem. Så är det bara.

Som ett led i det har vi också, äntligen, börjat unna oss något som vi tänkt på, pratat om och önskat oss i flera år. Något som till stor del bidragit till att mina axlar den senaste tiden sänkts och trycket över bröstet lättat. Plus att det lett till att stämningen blivit bra mycket bättre här hemma, då vår största källa till bråk och osämja varit just detta. Vi har börjat få hjälp med städningen. Det är en ofattbar lyx och jag vet inte hur länge vi ska fortsätta med det, men just nu är det värt så fantastiskt mycket! 

Årets person. 

Barnen. Alltid barnen. Samt min man - the (Niklas) Love of my life. Mina allt!

Sedan, så klart, resten av vår stora, härliga familj. Ingen nämnd och ingen glömd. Återigen - vad vore vi utan dem?? Och vännerna? Vill särskilt nämna Louise, min bättre hälft som ju alltid finns där. Med bakisburgare, mojitos, kropp, själ, öron och hjärta. Och så Emma, som ju med glada tillrop hoppade in i mitt klassrum och liv igen. Det är en stor rikedom, på många plan. Så klok, så rolig, så bra, så Emma. Och så är hon ju faktiskt en hejare på att blippa på telefonen :)

Önskningar inför 2014:
Jag har en del löften/mål som jag satt upp för året och som jag ju redan börjat beta av. Många även detta år inom området hälsa, både på det yttre och inre planet. Dessutom finns som vanligt en hel del punkter på vår "att göra-lista" gällande hus och trädgård, men det tar vi inte här. Det kommer ni få ta del av ändå, vare sig ni vill eller inte. 

I övrigt önskar jag fortsatt balans i tillvaron, med hakan över ytan och ro i själen. Sinnesfrid. Mest av allt - hälsa, kärlek, lycka och välgång till alla jag älskar. Ja, till alla andra också för den delen. Det är ju det vi alla behöver.

Jag stoppar här. Efter mer än en månads pillande så tror jag ta mig tusan detta inlägg är färdigt. År 2014 är redan påbörjat, bara att fortsätta. Nu kör vi!

Ni vet det där om att det inte går så bra att öppna klassrumsdörren med bilnyckeln?

Det motsatta funkar inte heller något vidare, kan jag meddela...

Dagens matteuppgift

Eh.. Ok :)

Söndagsångest i kubik

Trots att jag bara var borta i fredags så känns det som en evighet sedan jag var i skolan senast. Under helgen har vi lyckats vända dygnen totalt och dagarna, kvällarna och nätterna har flutit ihop i en enda stor konstig dimma. Nu är det Ludvigs tur att vara sjuk - han kräktes igår kväll och har feber idag. Även Viktor är lite hängig, så båda killarna får vara hemma från förskolan imorgon. 

Själv mår jag mycket bättre, även om jag fortfarande känner mig rätt sliten och trött. Håller som bäst på att ladda inför morgondagen och veckan och blir allt mer nervös. Det kommer vara några riktigt tuffa och fullspäckade dagar som avslutning inför den väntande ledigheten. Dessutom har jag en skrivläxa som skulle varit inlämnad i fredags och som nu hänger över mig som ett svart moln. Jag hade prestationsångest inför uppgiften redan innan, och när jag nu blev sjuk och försenad med den har känslan bara vuxit. Jag ska försöka bli färdig nu så fort som möjligt och sedan sova. 

God natt på er, alla raringar!

En annan sötnos

Lördag är ätardag, oavsett om storasyster är magsjuk eller ej.

Älskade lillebror vad jag blir glad av dig!