...sedan några timmar tillbaka. Pojkarna fick jobbigare att andas idag och behövde få inhalera på sjukhuset. Det är fruktansvärt segt och tar lång tid. Men det går framåt. Prinsarna blir sakta bättre. Det är rätt kul med alla människor och spännande grejer, tycker de. Och man får glass!
Har sovit en timmes sammanhängande sömn inatt. Plus några småsnuttar här och där. Och nu skrapa bilruta... Ha en bra dag ni också!
...få slippa all denna gnagande, tärande, tryckande oro.
Oro över pengar som inte räcker, oro över hus och trädgård som inte hinns med, oro över hur barnen mår och har det, oro över gympan, oro över jobbet, oro över att inte räcka till, inte orka.
Oro över att all denna oro och allt ständiga snurr ska leda till att jag till slut tar slut. För vem ska orka då?
Den senaste tiden har det inte gått så bra för oss här hemma. Inte på prylfronten. Och även om det i det stora hela är världsliga ting att klaga över, jag är den första att skriva under på det, så försvårar det onekligen tillvaron för en fyrabarnsfamilj med många järn i elden och jäkligt fullt upp som det redan är.
Allt började i våras, med vår mikrovågsugn. Det går alldeles utmärkt att leva utan mikro, men allt tar lite längre tid och kräver lite mer planering. Jobbigt men helt överkomligt.
Dammsugaren vår sjunger på sista versen. Framför allt är det någon spiralmojäng i munstycket som ställer till det, så att det inte riktigt går att använda. Att dammsuga med bara röret går hittills bra, men tar tid och känns i ryggen.
För ett par veckor sedan pajade frysboxen. Kött, pajer, hummer, bär, bröd och massvis med svenska, egenhändigt fiskade och kokta, kräftor åt fanders. Så mycket pengar, så mycket jobb och så, värst av allt, stanken. Fy fan.
Förra veckan, mitt under de värsta bröllopsförberedelserna, med en massa foton och dokument att skriva ut, la skrivaren plötsligt av. Tvärdöd. Efter att i flera dagar i panik ha försökt lösa det på andra håll blev det i fredags till att köpa ny. Det visade sig att det skulle kosta lika mycket (och så klart ta betydligt längre tid) att laga den gamla, så det var inget att fundera över. Den nya gick varm här i fredags natt och i lördags, kan jag säga.
Slutligen, och det som just nu känns värst, så har torktumlaren gått sönder. Vårt vanliga tvättberg a´la Kebnekaise har helt plötsligt blivit ett ständigt växande Mount Everest, omöjligt att ta sig över. Just nu hänger tvätt i hela huset, så får det vara ett tag.
Allt detta är ju som sagt egentligen obetydliga småsaker, men det är just de småsakerna som gör att vardagen inte riktigt funkar som den ska just nu. Allt tar lite längre tid och kräver lite mer kraft. Tid och kraft som inte riktigt finns. Men det löser sig. Det mesta gör ju det.
Nu dags att tvätta en maskin. Och hänga lite tvätt 
Killarna är fortfarande dåliga och jag är hemma för andra dagen i rad. Inatt har vi sovit riktigt bra, vilket inte var fallet i går natt. Då var både jag och Niklas uppe flera timmar med prinsarna, så gårdagen förflöt i ett dimtöcken...
Helt rätt med Weise och Alice igår, trots att jag tyckte hon var riktigt dålig just denna gång. Annars är hon en av storfavoriterna, men igår, nja...
Nu väntar en dag med snorgos och förhoppningsvis tid för storstädning. Ikväll tjejmiddag hos Helena. Längtar! Ha en bra dag alla!
Pojkarna är fortfarande hängiga. Mycket. Hostar, snorar och har feber. Igår var det Viktor som var sämre däran än brorsan, idag är det tvärtom. Just nu ligger Ludvig här på soffan och sover med nästan 40 ° feber. Mammas hjärta...
I övrigt så har luften gått ur lite efter helgens fantastiska tillställning. Allt kommer så här i efterhand och jag känner mig lätt slut som artist. Kan i och för sig också ha att göra med att jag inte sovit så mycket de senaste nätterna...
Ska försöka hålla mig vaken till kvällens Idolresultat presenteras, även om det som levererades idag sannerligen inte var så värst mycket att jubla över...
Chris framträdande var helt okej, han var väl den som kändes säkrast. Sebastian sög. Fett. Janine sjöng inte bra, men var inte heller så dålig som juryn sa. Tvärtom var det med Linda. Hon är helt grym annars och hör absolut hemma i finalen, men idag var det inte jättebra. Blir lite ledsen när juryn höjer dem de vill ha vidare trots att de inte riktigt håller måttet. Och så Jonathan. Vem? Är det någon som sett honom tidigare i tävlingen? Bra var han i alla fall inte. Slutligen Madde. Härliga härliga Madde. Hon var inte heller klockren idag, framför allt var det många nybörjarmissar rent tekniskt. Men jag tar det. Bara Madde fortsätter le sitt underbara leende och ha sin härliga, sprudlande personlighet får hon vara kvar hur länge som helst för mig. Både jag och Niklas är helt kära i denna tös och sitter här och ler från öra till öra varje gång hon smajlar loss. Tror dock att Linda och Chris kniper det hela, och då får vi hoppas på juryns wild card för Madde.
Så tror jag. Vi får se. Önskar er alla, och även mig själv, en god natts sömn. Kram!
Det är klart, fixat, över. De är gifta. Världens vackraste brud blev igår fru Eklund och allt gick verkligen bättre än bra. Dagen var lätt hysterisk med allt som skulle fixas, men det var det värt. Har sovit tre timmar inatt (med bara ett par-tre uppvak under den tiden), så är lite lätt trött i ögat idag. Det var helt klart värt det också. Är mycket nöjd. Och lycklig!
Sorry, är alldeles för vidskeplig för att skriva sånt utan att nämna det lilla tillägget. Ångesten slog till på direkten efter att jag publicerat... Så, som sagt, just nu är läget okej. Peppar, peppar!
Vi lever, ingen kräks, allt gott.
Febril aktivitet råder.
Imorgon smäller det!
Tvillingmamman (hon har koll hon!), tipsar om ett tv-program om tvillingar som kommer sändas på tv4 på söndag kl 18.00. Mycket intressant låter det!
Förhoppningsvis har vi då klarat oss friska och helskinnade genom ett fantastiskt lyckat bröllop och ligger, troligen helt slut men på ett bra sätt, på soffan och pratar om gårdagen (en av de absoluta höjdpunkterna kring bröllop och andra fester, att efteråt få prata om allt med alla!) medan vi äter något gott, för just då behöver vi inte tänka på att komma i några festkläder. Och då passar det ju alldeles ypperligt att zappa till fyran och kolla på det programmet.
Hjälper ni mig att hålla tummarna för att det ska bli så?
Inget mer kräks. Tvärtom en jätteglad och pigg kille som, efter att ha sovit en stund, studsade omkring som ett popcorn här hemma.
Vågar vi tro att det bara var en engångsgrej?
Peppar, peppar!
Denna vecka har det varit kastanjens tur att få lite extra uppmärksamhet från 1c med fröken. Och tänka sig, när jag och telningarna var ute och kikade igår så visade det sig att just den jag hittade och skulle visa var en tvillingkastanj. Två ursöta små bebiskastanjer låg där inne i varsin liten halva.
Så himla fint på något sätt...
Hahaha, vad bra det var! Underbara Carina, underbara Gunde. Och så Marie, som verkar så himla rar.
Men jag säger bara en sak. 1,38 i duschrekord. HA, det ska jag klå!
Inte många dagar kvar nu... Håller som bäst på med alla förberedelser. Många känslor i omlopp. Glädje. Spänd förväntan. Det börjar minst sagt bli lite pirrigt nu... Plus att en klump börjar göra sig påmind i halsen varje gång jag tänker på lördagen och allt som komma skall. Min fina fina Fia ska gifta sig. Med fina fina Fredrik. Stort!
Är det någon som har några kul toastmastertips så här i sista sekunden får ni gärna hojta till!
Mailade ett par föräldrar i klassen idag och avslutade med att skriva "önskar er en fortsatt trevlig måndag". Först nu ikväll, när jag läste igenom mailet, reagerade jag på att det ju inte alls är måndag idag. Inte mycket.
Förvirrad? Väck? Jag?
Hemma efter en låååång dag på jobbet. En riktig måndag i kubik. Släpar mig in med de sista krafterna och möts av mina skuttande, skrattande, dansande, sprittande små popcorn. Glädje, lycka, kärlek. Och vips så orkar vi lite till.
.JPG)
.JPG)
Trött, sliten, liten mamma i stor pojkes famn. Trygg, varm, stark, kärleksfull. Tillåter mig att slappna av, att bara vara. Sakta fylls kroppen med ro, själen med styrka.
En insikt föds, om tiden som går. Om roller som ändras men ändå alltid förblir desamma. Så mycket känslor. En kärlek större än allt.
Fina, fina unge. Tack för att du finns, att du är du. Tack för att jag fick tanka lite kraft. Nästa gång är det din tur. Finns alltid här.
...har vi i alla fall här hemma. Jättenöjd är jag med killarnas rum.
Man får vara glad för det lilla...
.JPG)
.JPG)
...vad otroligt frustrerande det är när saker inte funkar som de ska. Har massor av saker som måste skrivas ut NU, har jobbat som en tok, och så funkar helt plötsligt inte skrivareländet. Vet inte just nu hur jag ska lösa problemet, orkar inte tänka.
Jag blir tokig!!!
Nu är det inte tyst i huset längre. Daniel och Carina pratar, men det är inte det som låter mest. Jag skrattar. Högt. Gapskrattar. Jäklar i min lilla låda så bra de är!
Sovmorgon. Nu ensam hemma en stund. Det är alldeles tyst och stilla i hela huset och jag sitter här med min kaffekopp. Utanför fönstret singlar gula löv mot marken. Visst känns det som om hösten kommit på riktigt nu? Mysigt! Funderar på om jag ska låta Breitholtz och Berg bryta tystnaden. Det får nog bli så, sämre sällskap kan man ha..
Kura ihop er, tänd ljus och ha en riktigt härlig lördag!
Gympa ikväll igen. Redan. Jag som skulle fixa med en massa saker tills dess, inte har jag gjort det heller. Tänk vad tiden går fort när man har häcken full...
Men det ger sig, det gör det alltid. Nästan. Ha en bra dag!
Just nu har vi ett trädtema i skolan. Vi studerar olika träd som finns i vår närmiljö och lär oss massor om dessa. Jätteroligt är det och jätteduktiga är barnen.
Idag har vi lärt oss om lönnen. Lönnen kan bli ca 30 m hög, har brun, lite skrovlig stam, flikiga blad, gulgröna blommor och frukter som kallas för näsor. En lönn kan bli högst 150 år.
Så där ja, nu snackar vi. Det finns hopp alltså! 
Förlåt rara ni för frånvaron. Det har varit lite lätt körigt... I förrgår kväll somnade jag klockan 19.00 på soffan med febrig Ludvig i famnen, igår jobbade jag från 7.00 till 20.30 och idag har det varit full fart med kurs in på sena eftermiddagen. Lite trött är jag.
Pojkarna (jodå, båda fick feber) är dock pigga igen, vilket känns jätteskönt. Imorgon blir det åter förskola.
Så jag ville väl mest bara ge ifrån mig ett livstecken. Må så gott alla och var rädda om er i höstrusket. Kram!
Kolla vad jag upptäckte i rabatten nere vid parkeringen idag. Hade ingen aning om att det växte en sådan ros där. Visst är den vacker? Dessutom alldeles ljuvligt doftande, kan jag berätta. Uppiggande!
Ja det är sant. Jag och killarna har varit ute på biltur i arla morgonstund och skjutsat Niklas till en heldag fylld av galna upptåg. Svensexetajm. Hjälp.
Nu sitter jag här med kaffebaljan i högsta hugg. Och, det viktigaste av allt: Jag har börjat. Jag lyssnar. Har satt igång med att ta ikapp de program som hittills spelats in. Och det är verkligen precis så bra som det ska vara. Bättre än någonsin t.o.m. Bara intropresentationen får mig att le från öra till öra. Nu program ett. Ingen reklam, inga musikavbrott. Bara rent och skärt Daniel och Carina. Och ren och skär lycka från min sida.
Trevlig lördag!
Medan jag ändå sitter här och inte sover, vilket är det jag borde gjort för länge sedan istället för att surfa runt, och medan jag ändå är i länkartagen måste jag också passa på att ge er ännu ett bloggtips:
Karin Ketchupmamman. Så jäkla galen. Så jäkla rolig. Så jäkla duktig.
Så gott som alltid skrattar jag mig igenom hennes inlägg. Vissa får mig att garva så tårarna sprutar. Detta, tex. Så dör vi ja. Hahaha!
Dagens sista tips alltså. Nu sova. Skulle kanske ha grattat världens finaste Fia, världens bästa onkel Peter och världens sötaste Nicole på födelsedagen också, medan tid ännu är. Så nu gör jag det, i sista minuten bokstavligt talat. Grattis alla tre! Och god natt!
Under en lång tid var lördagförmiddagar heliga för mig. Efter morgonpul i köket till Ring så spelar vi bytte vi kanal lagom till frukost. Sedan fick radion hänga med under förmiddagen. Missade jag någon del av programmet gick det i repris på söndagen. Tre härliga timmar med Breitholtz och Berg. Lite Kock-Erik där nånstans i mitten. Så otroligt bra.
Sen la de av. Och det blev tyst i köket om lördagarna (eller nja, nu har vi istället en väldig massa liv av annat slag, underbart på sitt sätt men långt ifrån samma sak...).
Så alldeles nyss, när jag satt och läste Mia Skäringers blogg, för övrigt brutalt bra med en alltför svidande hög igenkänningsfaktor i mångt och mycket, hittade jag plötsligt detta. De gör det igen. Är tillbaka. Nu i webbradio. Underbart!
.JPG)
Piff och Puff, fem dagar gamla, lyssnandes till sitt livs första Breitholtz och Berg. Mycket nöjda. Så klart.
Så klart blev det inte Doobidoo när jag upptäckte att det var Idol även ikväll. Heja Karlstad! Bäst hittills var den lille söte pojken som var allra först. Och juryn!
Har plockat upp Rasmus och Amanda, hämtat killarna på förskolan och landat hemma. Ikväll släpper vi allt och bara är. Umgås, softar. Hämtmat, soffan, Doobidoo.
Dags för fredagsmys!
Ikväll körde jag nästan hela nya passet (hade kvar tre gamla låtar) på gymmet och JAG ÖVERLEVDE. Det gick faktiskt helt okej till och med. Lite att korrigera till nästa vecka och några bitar kvar att färdigställa, men annars är det värsta överstökat för denna gång. Så jäkla skönt!
Nu sitter jag och kämpar med veckobrev och annat inför morgondagen, men tänker faktiskt strunta i det sista och gå och lägga mig nu.
Hoppas er dag varit fin. God natt!
Idag gratulerar vi världens finaste Oliwer på födelsedagen. Hela fem år har han hunnit bli min prins, helt ofattbart. Tänk när han var en alldeles ny liten ärta och låg i min famn, och jag var den stoltaste faster som världen skådat. Det är jag fortfarande så klart, nu åt både Oliwer och lilla Cornelia!
Strax ska vi ringa och sjunga det finaste vi kan. Kalas blir på söndag. Åh så härligt det ska bli att ses, det var alldeles för länge sedan sist!
Idag var det, för första gången på länge, dags för godbitarna att träffa underbara Sabina på Bvc. Tyvärr kunde inte jag följa med denna gång, det fick bli Niklas som gick dit med dem.
Allt var toppen på alla sätt, bra längd, bra vikt. Ludde hade dragit ifrån ytterligare litegrann från Viktor, nu vägde de 10,8 resp. 10,2 kg. Stora killar. Och så makalöst fina, har jag sagt det förut?
.JPG)
Finska Elin. Samt unge herr Weise, som man väl fick lite blandade känslor för men som ändå väckte intresse... Och jag glömde nämna killen i början, Olle. Men Steffi var en miss. Tyckte hon var jätteduktig.
Fortsättning följer...
Är helt såld, som vanligt. Sitter här och ler, tokgrinar och skrattar om vartannat.
Frida i rullstolen, Alice med bandanan... Shit.
Jag säger ju det. Detta kan bli riktigt, riktigt bra.
Och så Anders Bagge. Kan man göra annat än att älska den mannen?
...när man missat första avsnitten av Halv åtta hos mig, första Biggest Loser och nästan första Idol. Detta är illa...
Nu sitter jag i sängen och tittar (fotboll i vardagsrummet) samtidigt som jag äter middag och strax ska sätta igång kvällspasset med skoljobb. Ska börja med att skriva en liten lista, en nödvändighet dessa dagar. Och ack så välgörande för själen
Önskar en alla en fortsatt trevlig tisdagkväll!
Ps. Jäklar vad bra hon var, Sumpantjejen! Så duktig och samtidigt så rar. Me like! Detta kan bli riktigt bra!
Har just lagt mig efter ännu en lång, fullspäckad dag. Försiktigt krupit ner i sängen bredvid en fridfullt sovande Ludvig. Ligger här, nära nära, på väg att somna, och känner värmen från den lilla kroppen. Lyssnar till hans små andetag. Och så händer det, kommer det, från ingenstans, igen. Känner plötsligt bröstet fyllas av sådan enorm lycka. Ler stort i mörkret. Fantastiska, härliga, underbara unge. Min unge. En av fyra lika fina. MINA. Fy sjutton vad häftigt det är!
Lite för mycket, lite för speedat, lite för lite andrum. Det gör mig rädd. Måste återfå kontrollen.
Såg jag nu när jag kom in och kikade på datorn. Men nog syns det ändå att vi haft en trevlig kväll? Nu säger jag dock tack för idag och kryper till kojs med mina små prinsar, som sovit lite oroligt under kvällen. Jätteskönt ska det bli, för trött själ och kall rumpa. God natt!
Borden är dukade, grannarna börjar strömma till, långkallingarna är på. Årets gatufest kan börja!
Hoppas, hoppas, hoppas att detta stämmer! Imorgon är det nämligen gatufest här på vår gata i stan. Vore ju helt fantastiskt om vi slipper frysa häckarna av oss!
JUST NU: De är årets bästa programledare (aftonbladet.se)
Åh så roligt, det var flera av mina favoriter som vann!
David Hellenius - årets manliga programledare (Äntligen, fantastiskt proffsig är han!)
Solsidan - bästa program samt humorprogram
Mästarnas mästare - årets dokusåpa
Wild kids - årets barn- och ungdomsprogram (även om superbra "Guds tre flickor" gärna också hade fått ta hem det)
Jättekul!
Anne Lundberg är ingen jag har som jätteidol, men jag tycker inte alls illa om henne heller. Hon är jätteduktig, så det var absolut helt okej att hon vann. Dessutom är hon otroligt snygg. På spåret såg jag inte så mycket som jag hade velat denna säsong, men eftersom Luuk är en favorit (likaså Fredrik Lindström) så var även det himla kul. Gällande årets relityprogram så hade jag nog gärna sett att Familjen Annorlunda vunnit istället för Hollywoodfruarna. Men men, på det stora hela en bra kväll. Och kul att se Magnus och Brasse på scen!
Inte alls, gick det. Är så fruktansvärt slut i både kropp och knopp och känner mig inte helt frisk, så jag lejde bort det. Hade aldrig fixat att vare sig få passet klart tills idag eller att orka genomföra det. Nu satsar jag istället på att bli färdig i helgen och kunna hålla ett pass på söndag. Håll tummarna för att jag håller mig på benen och att allt flyter på bra!
Elev: Hur gammal är du?
Jag: 33.
Elev: Då är min mamma yngre än du (så här långt kändes det inte skitkul...). Men DU ser så himla ung ut (schysst vändning)!
Jag:
