Jajemen! Idag bestämde jag mig för att prova att låta pojkarna sova i eget rum. Vi har pratat om det länge, men det har inte riktigt känts bra att inte ha dem nära... Fördelen tror jag dock kan vara att de inte ser mig när de vaknar på natten och därmed kanske inte blir så mammiga, utan lättare somnar om.
Men vi får se. Det värsta som kan hända är ju att det inte fungerar (eller att Rasmus störs för mycket då han sover vägg i vägg) och då får de väl helt enkelt flytta tillbaks igen.
Ludvig och Viktor tyckte det var jättespännande när mamma började kånka sängar och ville så klart hjälpa till!
Och det var kul när sängarna hamnade i deras fina rum!
Sen blev det läggdags... Först såg det ut så här:
Efter en stund så här:
Och efter ytterligare en stund så här...
Efter över en timmes slit, med två jätteledsna, dyngsvettiga pojkar som resultat, gav den gråtfärdiga mamman upp. Till slut såg det ut så här:
Usch, det var ingen rolig kväll... Nu sover i alla fall älsklingarna sött i sina sängar och har faktiskt, peppar peppar, gjort det ända sedan de somnade. Hoppas så på en god natt... Håll tummarna!
Ps. Utifall att ni undrar varför inte Niklas hjälpte till så kan jag berätta att han är ute på trevligheter med sina kollegor ikväll. I vanliga fall turas vi givetvis alltid om, alt. hjälps åt båda två, med att natta skruttarna.
1 kommentar: