Den där nedra oron..

Jag visste innerst inne att det inte bara var Vansbro som spökade och jag förstod att det skulle fortsätta storma lite i magen även efter att just den pärsen var avklarad. Det finns ju så mycket att oroa sig för här i världen... 

Redan dagen efter simmeriet var det födelsedagsångesten som spelade störst roll, nu är dock även den ur världen för denna gång. Det gäller helt enkelt att bocka av en sak i taget och hoppas på att kräkkänslorna avtar så småningom. Typ lagom till att jobbångesten kickar in. Det brukar ske sisådär halvvägs in i juli...

Värst just nu:

• Oro inför dotterns gymnastikresa till Finland. Idag har vi droppat av henne vid färjeterminalen och nu ska hon vara borta från oss i tio långa dagar. Inför resan har det varit en lång checklista att pricka av och oroa sig ikring - packning, blanketter, pengar hit och dit etc. Just nu (som ofta) har det varit dotra själv som haft bäst koll på allting, vilket säkert varit en av anledningarna till min egen sinnesstämning. Brist på kontroll - me don´t like.

• Oro inför sonens utlandsresa med kompisarna. Hans första. En vecka på Rhodos. Hjälp.

• Oro inför Båstad. Även blandat med en hel del längtan, förväntan och förhoppning om att semestern äntligen ska börja "på riktigt". Men ändå.. 

• Oro inför ungdomarnas tågresa ner till oss andra sedan. Tankar kring att Rasmus plan måste landa i tid, att de ska få med sig allt och komma på tåget ordentligt och att de slutligen ska anlända till Hässleholm så att jag får krama om dem och känna mig hel igen.

• Oro kring pengar. Samma visa varje sommar. Fan. 

I övrigt är läget okej. Mer än okej. Det är faktiskt inte bara grubbel och oro som dagarna ägnats åt. Förutom det samt födelsedags- och namnsdagsfirande har jag i veckan hunnit med:

• att inomhusgosa med de här två, medan regnet strilat utanför.

• att glädjas över ung kärlek och över hur fantastiskt bra allt funkar med att ha E med i vår familj. 

• att få förbereda och äta middag med gamla åsenmammorna, dvs mammor till Rasmus kompisar, som vi känt och umgåtts med sedan dagistiden. Nu var det ett tag sedan. Så himla trevligt och kul att ses och prata ikapp om allt som hänt under åren och sedan sist. 

• att under samma middag lyckas bränna av allt underarmshår då grillen plötsligt fick fnatt. 

• att, tillsammans med Niklas och prinsarna, bli bjuden ut till goda vänners landställe på supermysig middag. Sol, lek, god mat och så mycket njutning och inspiration. Ella är min stora guru inom dessertbak, inredning och hemmafix. Vill ha (ja, kanske inte just Ella då, men väl sommarstuga, vedspis och allt annat fint)!!

• att få gratulera Niklas till efterlängtad och välförtjänt semester. 

Sommar 2015, nu kör vi!