Ibland spelar det inte någon roll om man får bada tills tårna blir russin eller sova i hundra år och väckas av en prinskyss.
Ibland hjälps det inte att jobba som en tok en hel fredagkväll, lördag och söndag.
Ibland räcker det inte att man har världens finaste familj som man älskar över allt och som man vet älskar en tillbaka.
Inte när allt runt omkring sakta men säkert läggs på hög och växer en över huvudet och man till slut tappar både ork, lust och förmåga att göra något åt det. Att göra något alls. Så känns det efter denna helg.
Nu sova och ladda för ny vecka. Jihaaa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar