Våra killar hatar avsked. Går någon av oss andra iväg gallskriker båda två helt otröstligt en lång stund. Det räcker med att vi går in på toa eller ner i källaren för att panik ska utbryta!
För att klara det här har vi väl utarbetade flyktstrategier. Den eller de andra underhåller barnen, ser till att de inte märker något av vad som är på gång. När kusten sedan är klar är det bara att sticka. Ta med det som ska tas med, välja den flyktväg som är lämpligast för tillfället, hoppas på att det finns några skor just där och bara dra. Illa kvickt. Ögonaböj. Hals över huvud.
Nu står jag utanför gymmet. I träningskläder, strumpor och träskor. Snyggt.
2 kommentarer: