söndag 6 juni 2010

Ledsam läsning

Vaknade denna nationaldag och gick upp med mina prinsar. Efter välling och dagens första kopp kaffe slog jag mig ner vid datorn för lite morgonläsning. Usch, idag var det flera nyheter som gjorde mig riktigt ledsen...

När jag var liten fick vi besök i skolan av El-Berra. El-Berra var en kraftig farbror som berättade för oss om elsäkerhet och om farorna som finns med el. Mest minns jag nog hans bullriga röst och stora, tvinnade mustascher, men även alla de skräckhistorier ur verkligheten som han berättade. Berra visade oss läskiga filmer, de som ville fick testa hur det känns att få ström - små doser - genom kroppen och han demonstrerade med hjälp av en varmkorv hur det kan gå om det är betydligt högre doser än så och det vill sig riktigt illa. Den lukten av bränt kött var vidrig!

Ända sedan den dagen har jag den största respekt för allt vad el heter. Nästan löjligt stor respekt. Jag är så rädd att något ska hända. Är alltid nervös när Niklas ska mecka med något och är övernoga med säkerheten. Framför allt är jag så klart livrädd att något ska hända mina barn. En av mina största skräcker alla kategorier är att någon av dem någon gång ska gå ner på något spår, klättra upp på ett tåg eller bege sig in på ett banområde eller liknande. Antingen av ren dumhet eller för att, som man ju hör om ibland, hämta en boll, frisbee eller annat. Hjärtat knyter sig i bröstet varje gång jag hör eller läser att något sådant skett. Idag var det dags igen...

På Aftonbladet möttes man idag också av rubriken "Svart trafikhelg - många döda". Igen. Fy vad sorgligt det är. Blir så himla ledsen när jag läser om de olyckor som inträffat och tänker på alla de inblandade. De som dött, de som varit med och klarat sig, alla anhöriga... I ett av fallen var det flera ungdomar som avlidit och /eller skadat sig. Föraren överlevde, misstänkt för rattfylla. Fy fan. Ännu en skräck.

Det var inte alls meningen att börja dagen så här egentligen. Nu har även Rasmus kommit upp, så nu ska jag skaka av mig tråkigheterna och glädjas åt att allt är bra med oss här hemma. Pussa på mina prinsar, göra klart vår goda söndagsfrukost och sedan väcka Niklas. Amanda sover hos granntjejen, så henne får jag vänta lite på att gosa med.

Önskar er alla en riktigt fin nationaldag!



Världens finaste pojkar. Mina pojkar 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar