Att vara gympainstruktör har för mig, ända sedan jag utbildade mig för fyra år sedan, varit en väldigt kluven uppgift.
För det mesta älskar jag det. När allt flyter på, när musiken och rörelserna sitter i ryggraden, när man är ett med deltagarna och får respons från dem, då är det bland det roligaste, häftigaste och mest givande som finns.
Så blir det dags för en ny säsong. Dags att knåpa ihop ett nytt pass. Dags att presentera det. Och då vill jag bara lämna in handduken. Det är det absolut värsta jag vet. Just det att man ska komma på allt själv och sedan kunna stå för det, jag klarar inte riktigt det. Är på tok för självkritisk, alldeles för mycket perfektionist. Pallar inte trycket. Mår inte bra. Minst sagt. När jag står där framför gruppen med allt det nya känns det som att hoppa från en bro. Är nära att kräkas, smälla av, dö. Just de perioderna är det inte värt det för fem öre.
Sedan går det några veckor. Man korrigerar det där som inte var hundra från början. Känner av gruppen. Fixar lite här, pillar lite där. Allt börjar sätta sig, både hos mig och motionärerna. Det funkar. Och då är det plötsligt så där jäkla kul igen. Bland det roligaste, häftigaste, mest givande som finns.
Än är det ett tag kvar. I skiftet augusti/september är det dags. Men jag har verkligen lovat mig själv (och Niklas) att inte ha allt kvar till sista veckan och därmed bli ett monster den veckan. Bättre att sprida ut det lite och vara mitt vanliga monstriga jag hela sommaren 
Så jag tänkte be er om råd, alla träningsmänniskor och andra där ute.
Vilka är era favoritlåtar att gympa (träna) till?
Favoritrörelser, -steg, -kombinationer?
Var är jättekul resp. pisstrist på ett gympapass?
Hjälp, tack!!!
6 kommentarer: