Är det inte kärlek så säg

I veckan har det varit lite mycket kan man säga, och de förberedelser som vi i vanliga fall brukar försöka göra i smyg inför fars dag har inte riktigt hunnits med. I går i ett obevakat ögonblick lyckades jag viska det till Rasmus "Du. vi måste ju baka cheesecake sen till imorgon!" Sedan vidare och iväg. Full rulle hela dagen. När det senare visade sig att Viktor var lite hängig var det därför inte alldeles fel, inte bara ur jobb-, soffslapp- och gossynpunkt utan även med tanke på bakeriet. Så jag skjutsade  familjen till kalaset och laddade för att åka hem att sätta fart. Men... När Niklas var ute ur bilen en snabbis kom det: "Mamma, jag bakade en sån där kaka förut när ni var och handlade". Rasmus såg nöjd ut. "Va?" sa jag förvånat. "Men, visste du var receptet fanns då?" "Nej, jag sökte på nätet".

Underbara, kluriga, omtänksamma, älskade unge. När vi var iväg hade han alltså hunnit leta upp recept, fixat alltihopa själv (utan elvisp, ska tilläggas!!) och dessutom diskat och städat undan efter sig så att det inte skulle synas några spår. Det enda pyttelilla som gått lite snett var "Men jag hittade inte så många digistivekex, så jag tog mariekex istället.." Går säkert alldeles utmärkt. Med eller utan kex så är jag säker på att detta blir den godaste fars dagscheesecaken ever.

Strax mysfrulle. Grattis alla pappor (mest min) och trevlig söndag på er alla!

Uppdatering: Det blev succé. Så klart! Omdömena löd bl.a: "Delikat!", Magiskt!" "Bättre än mammas" och "Det där med mariekexen var ju ett genidrag". Så här långt var det i och för sig bara den mäkta stolte mästerbagaren själv som yttrat sig :-)

Ludvig föll pladask för cheesecaken, skulle man kunna säga. Han tyckte inte den var god, men han fick en fin, vit, kladdig tröja... Viktor däremot, vår lilla gottegris, var väldigt glad över att få tårta till frukost. "Det var jättedott" löd hans betyg. Och storebror skruvade sig stolt lite till.

Även pappan blev givetvis både nöjd, glad och rörd. Blicken när han tittade på sin äldste son fick nästan mamman att fälla en liten tår. De är fina de där två.

Nu fortsätter vi söndagsmyset. Må så gott!