Ja tänk att det gått ett helt år sedan jag för första gången tog steget och bjöd in er hit till vår lilla vrå av världen. Ett år då ni fått följa mig och min älskade familj. Ett år fyllt av framför allt glädje och kärlek, men också ett år av stundtals oro och grubbel. Ett år av liv.
Tack fina ni för att ni följer oss på vägen, för att ni läser och då och då skriver en rad. Tack för att ni finns. Nu kör vi. År två. Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar