Jag ångrade mig. Sämst idag:
Att tänka, när man ligger där med den oroliga, gråtande sexåringen: "Hm, vad det knorrar konstigt i hans mage och luktar lite konstigt om hans andedräkt, jag kanske skulle ställa fram en kräkhink för säkerhets skull". Och sedan ändå inte göra det. Idiot.
Att vakna just av kräks på golv från stackars pojke i säng.
Ironin i att tidigare på dagen ha sagt till den nya kollegan "vi brukar alltid åka på minst en magsjukesläng om året, och nu har vi klarat oss jättelänge. Det är ju nästan så man går och väntar på det, hehe, peppar peppar ta i trä...". Idiot.
Hej magsjuka. Nu försöka sova. Igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar