Ligger nerkrupen hos mina älskade ungar med huvud och kropp snurrande av all världens tankar och känslor. Ensamhet, tomhet, tacksamhet, oro, längtan, stolthet, kärlek, otillräcklighet... Det tar liksom aldrig slut.
Efter att ju ha sett "Insidan ut" i helgen är det bara att konstatera att de stackarna som jobbar på mitt huvudkontor inte har någon vidare lätt match...
God natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar