Ångesten river i hela kroppen över allt jag skulle ha hunnit göra idag och inte har gjort. Två arbetsdagar kvar och ett berg med jobb som hänger över mig. Plus en förkylning som ligger och lurar allt värre. Jag får satsa på att göra färdigt det absolut viktigaste, det som verkligen måste vara färdigt till på fredag. Sedan får det bli några dagars jobb på lovet.
Utöver slutspurtstress och huvudvärk den ständigt malande oron kring alla barn. Fan att inte alla barn bara kan få vara trygga och må bra. Fan att man inte alltid kan göra allt för alla. Fan att mänskligheten ser ut som den gör ibland. Fan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar