Dejt med min Ludvig. Så himla roligt och så bra för oss båda - en riktig win win!
För mig var det de första stapplande joggstegen efter Lidingöloppet, och det kändes faktiskt förvånansvärt bra. Nu jäklar!
Att dessutom ha fått en kväll med ett liv efter skola och dagis ger hopp. Att få komma hem medan det fortfarande är ljust ute och att pojkarna kan leka ute en stund innan middagen. Vad mycket det gör! Sist men inte minst hittade vi idag också några första spirande vårtecken i trädgården - jättefina små snödroppar. Som sagt, hopp. Hörde jag nu jäklar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar