Har inte släppt, kan inte släppa.
Trodde det för ett ögonblick precis när vi kom hit ner, men sedan kom det smygande igen. Oron och stressen river i bröstet mest hela tiden och tankarna maler konstant. Både kring allt det gamla som jag ännu ej hunnit ta tag i och avsluta, men även kring det nya som obönhörligen kryper allt närmre. Om inte allt för lång tid drar karusellen igång igen och innan dess måste jag både ha hunnit göra klart vårens jobb och vilat upp mig. Laddat batterierna. Bara det är en stress i sig.
Måste jobba. Måste vila. Måste andas. Nu.
1 kommentar: