...börjar vi nu bli kompisar, jag och vår nya familjemedlem.
Vi är inte riktigt där ännu, han håller fortfarande på med en del konstigheter - piper, stannar och har sig - men det går åt rätt håll. Och han får allt mer sällan heta Pissenisse (eller alla de andra namn han blivit kallad när barnen inte varit med). Det blir bra det här.
Vår fina, röda Nisse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar