Saknad

Ludvig, sittandes med telefonen i hand och med gråtblanka ögon: Rasmus, jag saknar dig så mycket. Jag är inte van att du är borta så länge från mig!

Sitter bredvid och lyssnar på samtalet bröderna emellan, medan även mina ögon fylls med tårar. Jag då? Jag är inte heller van. Har aldrig varit ifrån mitt barn så här länge. Och saknaden värker i hela mig.