Lyssnar på fredagspodden där Hanna och Amanda berättar att de nu har börjat med squatsutmaningen. Inte 100 dagar, utan 30 till att börja med, men i övrigt helt samma lika. De pratar om hur man ju kan dela upp benböjen över dagen så att det inte ska kännas allt för tungt samt om hur de och övriga som är med peppar varandra med glada tillrop.
Och plötsligt märker jag att jag ofattbart nog sitter och tänker det jag lovat mig själv att aldrig tänka igen:
"Ja men, man kanske skulle ta och köra en ny omgång ändå.. Så jobbigt var det ju ändå inte. Hur svårt kan det va´?"
Ja, något fel måste det ju vara...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar