Eftermiddagen idag bjöd på promenad med Amanda längs gamla gator och kvarter på vårt älskade Hägerstensåsen. Tyvärr hanns det inte med en alltför lång vandring, men som alltid översköljdes jag av så många tankar, minnen och känslor.
Tänk så mycket som hänt där, så mycket vi gjort och varit med om. Huset med våra två lägenheter där vi bodde under Rasmus och Amandas första år. Förskolan där de båda gick och gården med den lilla lekparken där vi tillbringade så många eftermiddagar (och vars hägerstaty numera pryder Rasmus underarm - det är ju som ni vet inte bara mamman som är ruskigt nostalgisk och känslosam i den här familjen). Barnens skola. Gatorna och backarna där jag gått, burit, släpat och kämpat till förbannelse.
Så många upplevelser och minnen. Så mycket kärlek, sorg och lycka. Och någon gång vill jag tillbaka...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar