Känslan som varje dag - oavsett hur mörkt och ruggigt det är ute, hur tungt det var att gå upp ur sängen, hur ont det gör i ryggen, hur stressigt det blev att komma iväg, hur trist och kallt om fingrarna det var att behöva skrapa isruta och hur mycket som väl i bilen snurrar i skallen - sprider sig i magen när man kommer till jobbet och får träffa de underbara ungarna igen.
Glädjen, värmen, lyckan.
Det är då man orkar, då man vill, då man vet. Varför.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar