Igår var det dags igen. Vid tretiden på eftermiddagen, just då jag hade bytt om till träningskläder och skulle åka från jobb 1 (skolan) till jobb 2 (gymmet) ringde Niklas och sa att Viktor ramlat och gjort sig illa. Riktigt illa. Niklas hade precis öppnat dörren till dagis när han hörde en duns följd av ett skrik, det visade sig vara Viktor som hade ramlat rakt mot en stolskant med munnen. Blodet forsade och Viktor var hysterisk, och eftersom man kunde se tydliga jack på både in- och utsidan trodde de att tänderna gått igenom läppen. Det var bara att fixa vikarie (tack Therese, tack Bengan, tack Jenny) och kasta sig iväg, iklädd tights och linne och med tårarna sprutandes. Dagis - sjukvårdsupplysningen - vårdcentralen.
Tack och lov visade det sig inte vara så illa som man först trott. När blodet stillat sig, Viktor lugnat sig och tant doktorn undersökt honom kunde hon konstatera att det var två olika jack och att inget av dem behövde sys. Hon kände även på tänderna, som klarat sig bra. Hon sa att det enda är att han kan komma att få ett litet ärr. Ett till...
Igår kväll och inatt hade han ont, lillputte. Han jämrade sig i sömnen och ropade "aj, aj, aj, mig ont, mamma blåsa" och han kunde inte ha sin napp fast han gång på gång försökte. Idag har han varit svullen men i övrigt helt okej. Mammas lilla älskling, mammas olycksfågel.
Nu avslutar jag den här arbetsveckan och går på helg. Det har varit en fruktansvärt tung vecka på många sätt, men det blir bra. Hakan över, trampa trampa. Nu sängen. Gonatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar