Då så

En mamma och en pappa som båda är rätt slut, en son som nattsuddat (och därmed tvingat mamman att vänta uppe), en dotter med halsont och feber och två överystra småprinsar som kutat omkring med fleece, mössa och ryggsäck sedan sju imorse :)

Allt lugnt. Inga konstigheter. Nu draaaar vi!! 

Om att landa utan krasch

Jag försöker allt jag kan. 

Igår gick vi på sportlov. Först då kunde vi börja ställa om och på allvar börja tänka på vår stundande skidsemester. Idag har vi hållit igång från morgon till kväll och försökt fixa med allt från inköp av skidkläder och mat till planering och packning. Plus träning, födelsedagskalas och lite annat. 

Nu börjar vi bli redo. Vi är inte riktigt där än, men snart. Nu sova. Sen drar vi! 

Fasters prinsessa - sex små år. Galet. Grattis älskling! 

Fjällen, here we come! 

Heja Rasmus!

Eh... Lill-Weise! 

Dags att ta lov?

Händelse 1:

Går runt och pratar med elev på skolgården under rast.

Elev: Saknar du din mamma?
Jag: Nej, jag träffar min mamma väldigt ofta.
Elev: Va? Lever hon??
Jag: Ja.. Vad menar du, varför skulle hon inte göra det?
Elev: Ja men, du är ju så himla gammal!


Händelse 2:

Står och pratar med kollega vid våra postfack, där foton sitter uppe på var och en av oss. Vi pratar om hur trötta vi är och om hur skönt det ska bli med lite ledighet.

Kollega: Ja, det är ju tur att de tar foton på oss strax efter sommarlovet (pekar mot mitt fack). För där ser du ju fräsch ut.

Ja. Jag tror minsann det är behövligt med lov nu. Kanske mer än någonsin. "Ska bara" lite först, både nu och under veckan, men annars så.

NU går jag på sportlov!

Man ska aldrig säga aldrig...

Tittar på bilder av Emmas lilla prinsessa och känner hur hela mitt inre, såväl hjärta som livmoder, fullkomligt snörper ihop sig och nästan värker av längtan. Återigen fylls jag av sorg vid tankarna på "aldrig mer", tankar som är extra starka nu när vi precis håller på att lämna dagistid och småbarnsår för gott. 

Jag är, som ni vet, så ofantligt lycklig och tacksam över de fyra, fantastiska underverk vi välsignats med och jag blir allt mer säker på att vi är färdiga på bebisfronten. Men ändå...

Vi kanske skulle göra Viktor till viljes ändå och försöka låta även honom få bli ett storasyskon? För lite orättvist är det ju faktiskt, det kan jag hålla med honom om ;) 

Strunt i falukorv, ägg, senap och all världens sorger

Jag har fått en bebis!!!

Stekt ägg och falukorv

...efter att ha arbetat över tolv timmar, sedan gått direkt och kört ett tufft träningspass och slutligen blivit bortglömd av maken och fått stå ute i kylan i 40 minuter - det är lycka det!