Mariadagen

...är det idag. En stor dag i vår familj. En dag då många i vår närhet har namnsdag och som jag och Amanda, sedan några år tillbaka, har som vår alldeles egna dag.

I år firar och myser vi i samvaro med många andra, fantastiskt härligt det med.

Om Niklas storasyster Lina hade fått bestämma hade även han haft namnsdag idag. När hon var liten var familjen nämligen på Spaniensemester och lärde känna en trevlig spanjor. När så lillebror gjorde entré var det inget snack om saken - klart han skulle heta Jesus Maria. Det hade ju varit jättebra, även om jag är ganska nöjd med att hon fick ge sig och det blev Niklas 

Amanda, Hanna, Lina, Maja, Ulrika, Malin, Gunilla, Frida, Anna, Lillmia och alla andra fina Marior därute - grattis på namnsdagen!

Nu snackar vi Melodifestival!

Äntligen!  

Jädrar vad tufft det var idag, men mina två favoriter gick vidare. Fantastiska Linda höll måttet så klart (shit vad nervös jag var innan) och Nicke Borg var en riktig överraskning för mig. Asbra. Tror han skulle kunna ta hem hela skiten...

Linda Pritchards låt var bra och hon var jättesnygg, men varför skulle hon ner på knä och jucka för? Även Melody Club, Love Generation och hon Julia var okej. Anders Fernettes låt kommer säkert bli bra när man hört den ett tag, men idag var han lite svag. Och Lasse Stefanz... Ingen kommentar...

Andra chansen kvar, sen Globen. Det drar ihop sig!

Själv dricker jag vin.

Trevlig fredag!

Skurtant?

Nejdå, bara min fina man...  

Hejdå klassrummet!

Ses om en vecka!

Finaste Rasmus

Vi pratade om min kommande Greklandstripp och jag frågade Rasmus om han fattat att jag verkligen ska ut och fara alldeles ensam.

- Ja, det känns lite läskigt...

- Läskigt? Vadå, tror du inte jag klarar mig bra själv?

- Jo, men jag skulle ändå vilja skicka med någon liten tomtenisse eller nåt som tar hand om dig och ser till att allt går bra och så där...

Har jag sagt att jag älskar den ungen något alldeles vanvettigt mycket?

Grekland - here I come!

Japp, nu är det bokat och klart.

Torsdag den 16:e juni är det jag som flyger till Athen, sover där en natt, flyger vidare till en liten ö vid namn Kythira, går på bröllop i dagarna två, äter gott, dricker gott, skrattar, gråter, badar, solar, läser, vilar och så på söndagen åker hem igen.

Jag. Själv.

Vi snackar alltså om någon som dels knappt varit ute i stora världen alls, och definitivt aldrig på egen hand, och som dels knappt varit ensam på toa på snart två år. Ni förstår att detta både är hur läskigt och härligt som helst.

Kan knappt tro att det är sant... Men nu är det bokat!